I NT den 14 juli påpekade de modiga sjuksköterskorna Gordana Kamceva och Helena Peterson hotad patientsäkerhet och vantrivsel bland personalen på IVA. 

När Covid-19 kom för 16 månader sedan, blev det uppenbart att många patienter skulle behöva intensivvård och att resurserna inte skulle räcka till. Den snabbaste lösningen var då att utnyttja Dagkirurgienhetens (DKE) personal och lokaler. Centrumchefen Eva-Lena Zetterlund ville ”helst inte använda den här lösningen” men så blev det. DKE:s personal kastades in i en ny värld vilken de accepterade. Efter en snabb introduktion lyckades de klara av utmaningen med stöd av sina IVA kollegor, men för vissa var stressen för stor och de sade upp sig. 

Tusentals patienter opereras på DKE varje år och ledningens covid-lösning skulle uppenbarligen orsaka en stor operationsskuld. Det ser vi nu, väntetiden för många patienter är nu så lång att de aldrig kommer att opereras. Sinnescentrums ledning borde tidigt ha uppfattat att en bättre lösning var nödvändig.

Det är lätt att vara efterklok. 15 månader har gått och IVA på ViN är fortfarande beroende av DKE:s personal för att klara av sommaren 2021, trots att det knappt finns några covid-patienter. Nu bedrivs renodlad intensivvård och personalen från DKE känner sig okvalificerade för uppgiften. Detta har påpekats, men ledningen har uppenbarligen inte lyssnat på de anställdas synpunkter.

Zetterlund anser att DKE:s personal är ”skickliga på att vårda intensivvårdspatienter”, ett olyckligt påstående utan respekt för sjuksköterskorna som har specialiserat sig på intensivvård. Antalet covid-patienter minskar sedan en längre tid men personalsituationen på IVA är fortfarande ansträngd. Nu har DKE stängts över sommaren för att kunna bemanna IVA fullt ut. Zetterlund förklarar att man måste ha beredskap för att kunna bemanna två IVA platser för eventuella covid-patienter. Det måste finnas bättre sätt att utnyttja sjukvårdens resurser. Två till tre hundra patienter skulle ha kunnat opererats nu under sommaren om DKE fungerat som planerat.

Hade man förstått vidden av covid-pandemin redan från början hade extra sjuksköterskor kunnat utbildats för att klara av belastningen på IVA. En utbildning inriktad på intensivvård utan onödiga ämnen såsom omvårdnad, forskningsmetodik och uppsats hade snabbt levererat de sjuksköterskor som behövdes. DKE:s personal hade kunnat återgå till sina uppgifter och IVA sjuksköterskorna hade inte blivit överbelastade. 

DKE ska bemannas av de som är specialiserade på dagkirurgi och IVA av de som är specialiserade på intensivvård. Nu behövs snabba åtgärder för att utbilda IVA personal för att ersätta de som slutat. DKE ska inte betraktas som en personalpool som kan flyttas till IVA utan hänsyn till personalens kompetens och känslor, eller utan hänsyn till den snabbt stigande listan av patienter som väntar för sin operation.