Brist på järnvägsspår kan hota Norrköpings hamn

”Kloka investeringar i infrastrukturen behövs för fungerande person- och godstransporter” heter det i en debattartikel från den 30/9 av en grupp med tre S-politiker spetsen, där man argumenterar för Händelöleden.

Vi har alltså inte tillräckligt med spår för gods. Samtidigt planeras byggande av höghastighetsbanor – som inte kan ta godståg, skriver Håkan Norén.

Vi har alltså inte tillräckligt med spår för gods. Samtidigt planeras byggande av höghastighetsbanor – som inte kan ta godståg, skriver Håkan Norén.

Foto: Jeppe Gustafsson

Debatt2021-10-31 14:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik

"Händelöleden till hamnen måste byggas nu" NT 30/9

Vidare heter det att Kardonbanan och nya godsbangården ”stärker kopplingarna till järnväg”

Godstågen måste ju ha någonstans att ta vägen därifrån. Men när godsmängderna ökar räcker inte spåren och kan bli ett hot mot Norrköpings hamn.

För att nå klimatmålen behöver gods flyttas från landsväg till järnväg. Det har alla partier varit överens om. Samtidigt har hävdats – utan att föra det i bevis – att bygger vi höghastighetsbanor så blir det tillräcklig plats för godståg på de gamla stambanorna.

I somras kom dock beräkningar från Trafikverket som visar något annat.  Utrymmet för gods ökar med hälften eller mindre  mot vad höghastighetspartierna påstått.

På eftersommaren slog FN:s klimatpanel larm om våra växthusutsläpp måste minska ännu mer än vad som tidigare angetts om vi ska klara klimatmålen. Strax efteråt kom dråpslaget mot hela idén att överföra gods från bil till tåg. Klimatmålet hotas av brist på spårkapacitet.

Vi har alltså inte tillräckligt med spår för gods. Samtidigt planeras byggande av höghastighetsbanor – som inte kan ta godståg. Med Ostlänken som första etapp. Detta som om ingenting hänt.

Nu är det här ingen nytt. Vanligt förnuft har ju sagt att det är fullkomligt orimligt att bygga Sveriges genom tidernas dyraste järnväg som ska ligga oanvänd stor del av dygnet. Samtidigt som godsmängderna väntas öka.

Med höghastighetsbanor fördubblar vi stambanornas kapacitet. Varav hela tillskottet förs till en viss kategori transporter – snabba persontåg. Godståg och lokaltåg göre sig ej besvär.

När det gäller godset så är det ett val för all framtid. Banorna byggs så det inte klarar godståg, främst att det blir för branta backar. Ångrar man sig måste banan till stora delar byggas om från grunden.

Främst är det de partier som har högst miljöprofil, MP och C, som driver på, medan S och V är mer pragmatiskt avvaktande. Partierna har dock stirrat sig blinda på att flytta resenärer från flyg till tåg. Men glömt bort att det som är betydligt viktigare – att flytta gods från landsväg till järnväg. 

I den nya utredningen som flera myndigheter ligger bakom heter det bland annat att ”växthusgasutsläppen per tonkilometer från vägtrafiken” beräknas ”vara cirka 32 gånger högre än för järnvägstransporter”. I nästa stund konstateras att det förmodligen inte går att göra mycket åt det på grund av bristande spårkapacitet.

Samtidigt som vi alltså planerar höghastighetsjärnväg som inte kan ta godståg. Om man bara utnyttjar de sex timmar per natt, då banan ändå beräknas ligga oanvänd, för godståg får man en godskapacitet motsvarande en fyrfilig motorväg. 

För Östergötland som har dåliga järnvägsförbindelser  med Västsverige skulle det betyda att man fick en godsled söder om Vättern för näringslivets transportbehov. Och när godstågen köar i Norrköpings hamn är det för sent att ångra sig.

Banan blir sannolikt också betydligt billigare. Dubbelspåriga höghastighetsbanan Ostlänken beräknas kosta 5,35 miljarder per mil. Norrbotniabanan som jämförelse är enkelspårig standardbana för snabbtåg upp till 250 km/t – som dessutom kan ta godståg – får omräknat till dubbelspår en milkostnad på 2,15 miljarder.

M är ledande bland de partier som säger sig vara emot höghastighetsbanor. Nu har man chansen att visa att man menar något med det – och kräva ett omtänkande.