Det behövs en omfattande reformering av bostadspolitiken. Det byggs för lite, hyrorna blir höga och segregation och utanförskap blir resultatet. Andra konsekvenser blir minskad ekonomisk tillväxt, samt svårigheter för företag att rekrytera personal när det inte finns bostäder tillgängliga.
Bostadspolitiken måste vara långsiktig och garantier mot kostnadsökningar för enskilda ska finnas. Situationen på bostadsmarknaden har lett fram till att människor som får jobb tvingas tacka nej eller bli beroende av en extremt dyr och otrygg andrahandsmarknad. Ungdomar tvingas bo kvar hemma hos föräldrarna.
Hyreslägenheter med överkomlig hyra är få och bostadsrätter och villor haft en extrem prisutveckling.
Det krävs ett samlat grepp runt bostadspolitiken för att komma till rätta med de nuvarande missförhållandena. Även en översyn av allt det arbete som görs innan byggandet startar, till exempel arbetet med arkeologi, översikts- och detaljplaner, bygglovsprocessen, överklagandemöjligheterna bör ingå.
Kortsiktigt finns åtgärder som kan främja en positiv utveckling: Uppluckring av amorteringskraven, återinförd fastighetsskatt, avskaffande av ränteavdragen, utvecklat investeringsstöd, översyn av reglerna för bostadsbidrag, införande av någon typ av bostadslån och förmånligt bosparande till unga vuxna, översyn av flyttskatten för att underlätta flyttkedjor, översyn av planprocesser för att undersöka om dessa tidsmässigt kan förkortas utan att det uppstår ett demokratiskt underskott.
Amorteringskraven gör att många, inte minst ungdomar och barnfamiljer, stängs ute från ägarmarknaden vad gäller bostäder. Det får också till följd att de omflyttningar som behövs för att matcha arbetsmarknadens behov inte kommer till stånd och den ekonomiska tillväxten får inte nödvändig stimulans. Nyttan med amorteringskrav i nuvarande form har kraftigt ifrågasatts av flera forskare.
Att avskaffa fastighetsskatten var ett stort misstag. Alliansen drev frågan och beslutade avskaffade den. Ett återinförande av fastighetsskatten skulle öka den ekonomiska rättvisan mellan människor och mellan regioner och kommuner.
Självfallet måste återinförande av fastighetsskatten kombineras med åtgärder för människor som bott i en fastighet under många år så att de garanteras kvarboende. De resurser som tillskapas genom ett återinförande av fastighetsskatten bör tillföras bostadssektorn.
Vi stödjer också kravet att successivt avskaffa ränteavdragen. Om man jämför hur mycket ränteavdragen ger till boende i Djursholm respektive boende i Valdemarsvik så ser vi stora orättvisor. De med höga inkomster och höga lån gynnas. Övergångsregler måste dock till.
Genom ett förbättrat investeringsstöd ökas möjligheterna att bygga. När staten återtar initiativet inom bostadspolitiken är ett långsiktigt investeringsstöd en viktig framgångsfaktor.
Vi tror inte på "social housing", utan förordar en generell politik för rättvisa. En översyn av bostadsbidragen måste då också ingå i en ny bostadspolitik.
Möjligheterna för unga vuxna att skaffa egen bostad i dagens Sverige är mycket begränsade. Bostadsbrist, långa kötider och begränsade möjligheter till bolån, samt krav på fast inkomst för att få ett hyreskontrakt samverkar därtill.
Vi har här försökt skissa på olika förslag runt vad vi anser skulle kunna vara starten på en ny långsiktig bostadspolitik. Men det är bråttom, för bostadsbristen är ett akut problem.
Claes Nöjd (S), vice ordförande, samhällsplaneringsnämnden Norrköping
Jan-Olov Karlsson Fält (S), glad pensionär