Bilder från verkligheten i Norrköping

Dagny 92 år berättar i Norrköpings Tidningar att hon inte vågar larma personalen på det särskilda boende som hon bor på.

I arbetet med internbudget för vård-och omsorgsnämnden ville vi fördela resurser så att det gick att stärka demensvården, skriver oppositionsrådet Sophia Jarl (M).

I arbetet med internbudget för vård-och omsorgsnämnden ville vi fördela resurser så att det gick att stärka demensvården, skriver oppositionsrådet Sophia Jarl (M).

Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatt2021-11-26 07:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Solveig Andersson är en anhörig som skriver insändare om en vårdsituation inom Norrköpings kommun där hennes syster av okänd anledning inte fick den vård och omsorg som hon behövde. Mona Blomqvist har arbetat inom äldreomsorgen i över 40 år och vittnar nu om att demensvården har blivit en förvaring på grund av bristande resurser. Det här är bilder från verkligheten i Norrköpings kommun – en kommun med hög kommunalskatt och stora tillskott i form av statsbidrag

Det här är också verkligheten från en svensk kommun som i stort sett alltid varit styrd av socialdemokrater. Ett parti som alltid hävdar att de värnar välfärden. Jag skulle säga att (S) istället alltid värnar sin egen maktposition och därför avstår tuffa politiska prioriteringar som skulle säkerställa att vård, skola och omsorg har de resurser som krävs.

Elin Holmer, journalist på Norrköpings Tidningar, har gjort en omfattande och värdefull granskning av äldreomsorgen i Norrköping. Där framkommer att politiska utfästelser om livskvalité och trygghet inte omsätts i en rimlig resursfördelning. Äldre och anhöriga tror att (S) menar allvar när de hävdar att de prioriterar omsorgen medan personalen som ska genomföra löften inte får tillräckligt med pengar för att exempelvis kunna anställa den personal som krävs. 

Socialdemokraternas svar till detta är att det är viktigt att inte lova för mycket. Det kan jag givetvis hålla med om – ett löfte utan handling är inte värt någonting. Men jag vill uppmärksamma medborgarna på något som inte riktigt framgår i granskningen; det finns partier som driver på för att prioritera äldreomsorgen men som alltid möts av (S) med kalla handen. Låt mig redogöra kort för detta; 

1/ När kommunfullmäktige beslutade om tilläggsbudget för 2022 ville vi tillsammans med Vänsterpartiet återföra de 42 miljonerna som Kvartetten drog ner på demensomsorgen men det fick vi nej till. 

2/ I arbetet med internbudget för vård-och omsorgsnämnden ville vi fördela resurser så att det gick att stärka demensvården. Även där röstade koalitionen ned förslaget. 

3/ Om vi går ytterligare bakåt i tiden så hade vi ett förslag i samband med årsbokslutet för 2020 att en del av kommunens stora överskott (400 miljoner) skulle gå till vård- och omsorgsnämnden. Men även den gången avslog Kvartetten förslaget. 

Ofta har vi kritiserats för att våra förslag handlar om att använda engångspengar. Det är inte fel i sak. Ett årsöverskott är exempelvis engångspengar. Men - ett överskott kan användas om man är beredd att avsätta pengar även nästkommande år och året efter det till äldreomsorgen. Jag kan bara tolka (S) motvilja att använda överskott som att de inte heller är beredda att avsätta pengar långsiktigt. 

Det är givetvis koalitionens fulla rätt att kritisera våra förslag till förstärkningar. De har full möjlighet att utmana våra förslag och även att avslå dem. Jag har inga invändningar mot det. Men när deras slagkraftiga retorik, mot oss och andra partier som vill förstärka omsorgen för äldre blåst iväg, betänk då att vad som är kvar. Vad är koalitionens egentliga avsikt med alla dessa avslag? För de har ingen alternativ äldrepolitik som stärker antalet anställda inom demensomsorgen - kvar finns ingenting. Inte några som helst egna förslag från varken S, L, C och KD.