Bilden som målas upp stämmer inte riktigt

I Norrköpings tidningar den 27 juni rapporteras om det beslut som Utbildningsnämnden tagit om skolstängningar till hösten 2024.

Att man som förälder och som personal känner oro över framtiden är något som jag som politiker verkligen respekterar, skriver Gunilla Hellberg (SD).

Att man som förälder och som personal känner oro över framtiden är något som jag som politiker verkligen respekterar, skriver Gunilla Hellberg (SD).

Foto: Arkivbild: Calle Slättengren

Debatt2023-07-01 18:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Apropå

"Lärare och fack reagerar - på politikernas skolbeslut" NT 27/6

I artikeln påstås att beslutet har fattats utan att det finns någon plan för framtiden. Att skolstängningar skulle genomföras diskuterades på nämnden under hela våren och Utbildningskontoret har arbetat med frågan i flera månaders tid innan beslutet fattades. Naturligtvis har planer för genomförande diskuterats och tjänstemannaorganisationen har varit involverad från dag 1. 

Sophia Jarl svarade också på frågan i NT i april och redogjorde då för situationen och berättade hur stort underskottet i Utbildningsnämnden var vid denna tidpunkt. Utbildningsnämnden har en budget som motsvarar nästan hälften av hela kommunens budget och är den största nämnden. Nämnden satt då med ett underskott på 45 miljoner och cirka 60 övertaliga tjänster, något som behövde åtgärdas innan rambudgeten klubbades i juni i Kommunfullmäktige. 

Att fatta beslut med en framförhållning på ett år för verkställighet är knappast att sakna planer för framtiden. Sverigedemokraterna som har varit involverade i frågan under hela processen tycker inte att bilden som målas upp stämmer. Utbildningskontoret rapporterar regelbundet till nämnden och dessutom har vi tillsatt en speciell arbetsgrupp som arbetar med hur skolstängningarna ska gå till. Här planeras också för fortsatt dialog med verksamhetschefer, rektorer, lärare, vårdnadshavare och elever. Mitt intryck är att vi är trygga i processen även om den är svår.

Att man som förälder och som personal känner oro över framtiden är något som jag som politiker verkligen respekterar. Skolstängningar är ingen lätt sak, men vad har vi för val? Minskande elevkullar, för många lokaler, ökade lokal- och investeringskostnader samt övertalig personal. Att Utbildningsnämndens verksamheter går med stort underskott genererar dessutom ökade ersättningar till våra friskolor och det är, efter vad jag sett i debatter, inte alls något som Norrköpingsborna är positiva till. 

Vi hoppas att barn och föräldrar kommer att trivas med sin nya skola, att personalen som berörs kommer att trivas på sina nya arbetsplatser och att de som blir övertaliga får god tid på sig att söka ett nytt arbete. Den här perioden av skolåret är dessutom vanligtvis en period för byten av både arbetsplats och skola. Genom att vi har ett år på oss och ett skolval emellan ser vi att det finns stora möjligheter till ett bra utfall för de allra flesta som berörs. Om inte så finns rektorer, verksamhetschefer och elevhälsan där för att stödja och lotsa eleverna rätt.

Biträdande utbildningsdirektör Mikael Wallström säger i artikeln att beslutet påverkar oss alla i hjärtat, det är sant. Det är inte sant att medborgarperspektivet, barnperspektivet och medarbetarperspektivet skulle vara något som vi som politiker och tjänstemän inte jobbar med. Risk- och konsekvensanalyser utförs hela tiden av våra professionella utredare, som vi har stort förtroende för. 

Som politiker ser jag allvarligt på det faktum att media med sina reportage piskar upp en dålig stämning, skrämmer upp föräldrar och barn, skapar oro bland personal och medborgare samt påstår att Borgerlig Samverkan och Sverigedemokraterna arbetar planlöst och fattar beslut utan välutrett underlag. Den fackliga företrädare som uttalat sig i artikeln deltar på alla möten i Utbildningsnämnden och har möjlighet till öppen dialog. Facket får tillgång till den information om ekonomi och demografi som besluten som tagits i nämnden baseras på. Det skulle man inte kunna tro om man läser uttalandet i artikeln.

Min syn på detta är att det varit så mycket bättre om vi tillsammans kunnat komma fram till förslag på bra lösningar, för att skapa trygghet i processen, och om media gjort reportage baserade på fakta och inte bara på känslostormar. 

Kvaliteten i skolan blir inte sämre för att vi stänger lokaler som inte fyller sin funktion, behöver renoveras eller är överflödiga på grund av minskat barnantal. Kvaliteten i skolan bygger på studiero, kunskapsfokus och ordning. Den byggs av behöriga lärare, en organisation som är i ekonomisk balans och en god arbetsmiljö. Vi politiker och tjänstemän jobbar på det varje dag, men journalisterna på NT tycks vilja få allmänheten att tro att vi gör tvärtom. 

Gunilla Hellberg, Ledamot i utbildningsnämnden, Sverigedemokraterna

Svar direkt

De planerade förändringarna på skolområdet har engagerat många i Norrköping, både inom politiken och utanför. Sedan förslaget att lägga ned skolor i Norrköping presenterades i slutet av maj har vi på NT gjort vad vi kan för att informera Norrköpingsborna. Vi har ställt frågor till den politiska majoriteten som lagt förslaget, för att höra deras argument, och vi har ställt frågor till oppositionen, för att för läsarna redovisa hur deras alternativa lösning skulle se ut. Vi har pratat med både politiker, tjänstemän, lärare, fackliga företrädare, föräldrar och barn.

Vi har gjort det flera gånger. Och vi kommer att göra det igen.

Det ingår i vårt uppdrag att höra alla sidor, att lyfta fram flera perspektiv. Att ställa frågor åt båda håll, med läsaren i fokus. I vår rapportering om detta har läsaren därför kunnat ta del av både röster som ifrågasätter den politiska majoritetens beslut och röster som tvärtom förstår och står bakom det. Det är så det ska vara, det är så det ska fungera, på en nyhetsredaktion vars verksamhet bygger på oberoende journalistik.

Emil Jakobsson, Nyhetschef Norrköpings Tidningar