Beräkningar av framtidens klimat blir bara gissningar

Klimatet är medelvärdet av vädret under 30 dagar. Att bedöma klimatet efter någon enstaka dags väder går alltså inte.

Stora vulkanutbrott och andra utsläpp av aerosoler har historiskt påverkat klimatet i nedkylande riktning, skriver Stig H Moberg. Arkivbild.

Stora vulkanutbrott och andra utsläpp av aerosoler har historiskt påverkat klimatet i nedkylande riktning, skriver Stig H Moberg. Arkivbild.

Foto: Jae C. Hong

Debatt2022-11-02 11:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ej heller går det att prognosera vädret för en längre period än någon vecka. Beräkningar av klimatet decennier framåt blir bara gissningar, men kan bidra till att man lär sig något om komplexiteten. Jämfört med uppmätta observationer brukar simulerade framtidsdata leda till en överskattning av temperaturen.

Jag vill inte göra anspråk på att kunna avslöja klimatets hela komplexitet, men några observationer av vad kunniga människor redovisat vill jag göra.:

-Klimatet har under tusentals år, för att inte säga miljontals år, ständigt förändrats. Vi har haft såväl mycket varmare som kallare perioder än nu. Intressant är den ”lilla istiden” som pågick i några hundra år och anses ha slutat vid mitten av 1800-talet. Sedan den slutade har temperaturen sakta globalt stigit ca. 1,5 grad. Om allt detta kan man läsa i den utmärkta boken ”Klimatet och människan under 12 000 år” av Fredrik Charpentier Ljungqvist.

-Jorden får sin uppvärmningsenergi från solen. Ungefär 30 procent av den tillförda energin strålas tillbaka från snö, is och ljusa markytor. Detta kalla Albedoeffekten. Solstrålningen mot jorden påverkas av mycket långsiktiga effekter av ändringar av jordbanans form och jordaxelns lutning. Vi kan i det kortsiktiga perspektivet bortse från dessa och se dem som konstanta. 

Däremot varierar antalet solfläckar med elvaårsperioder. Många solfläckar anses medföra varmare klimat och få solfläckar kallare. En annan naturlig påverkansfaktor på vårt klimat är solens varierande magnetiska strålning. 

Denna påverkar i sin tur den kosmiska strålningen, som i sin tur anses påverka molnbildningen. Sammantaget har solens strålning många cykliska processer, vilket gör att inverkan av naturliga faktorer blir komplex.

- Stora vulkanutbrott och andra utsläpp av aerosoler har historiskt påverkat klimatet i nedkylande riktning.

-Den mycket omtalade växthuseffekten beror dels på naturliga faktorer som t.ex. vattenånga som är den mest dominerande växthusgasen, dels mänskliga utsläpp av koldioxid. Hur mycket det senare utsläppet påverkar den globala temperaturen är en kontroversiell fråga. 

-Världshaven utgör ett enormt värmemagasin som också påverkar klimatet, okänt hur mycket. Även här finns naturliga variationer. Den nordatlantiska temperaturoscillationen anses t.ex. variera med en period på ca. 60 år. En annan vattenburen faktor utgörs av motsvarande oscillation i Stilla Havet.

En del säger att den globala återstrålningen på grund av växthuseffekten är så liten att dess uppvärmning av jorden är marginell, till och med noll. Andra säger att den är betydande och måste stoppas genom minskning av de mänskliga utsläppen och bortser från de naturliga, mycket större faktorer som inverkar på uppvärmningen. 

Jag stannar här men listan över påverkansfaktorer kunde göras längre. 

Klimatet har historiskt alltid varierat. Men hur det påverkas av naturliga faktorer är en komplex fråga. För att skapa större klarhet är det två faktorer som särskilt intresserar forskningen. Den ena är hur molnen bildas och förändras. Den andra är hur havens temperaturoscillationer påverkar klimatet. Man tror att dessa faktorer skall kunna matematiskt behandlas och ge klarhet om så där tio år. En tredje fråga är hur, och om, koldioxiden påverkar jordens temperatur. 

Vad vet den nya regeringen om klimatändringarna?