Bemötandet av nysvenskarna leder till tappad kompetens

Vi är en grupp oorganiserade volontärer, som från och till arbetat med läxhjälp för nysvenskar.

Debatt 8 december 2022 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi är pensionerade lärare, läkare, sjuksköterskor, ingenjörer, med mera. Av flera skäl har vi anledning att se till att dessa nysvenskar trivs i sitt nya hemland. Men hur bemöter vi dem?

Vårt svenska samhälle uppbärs ju alltmer av våra nya svenskar. Inom vård och omsorg är 26 procent födda utomlands och bland läkare har 34 procent utländsk bakgrund (källa: SCB). Bland städare har över 50 procent utländsk bakgrund (källa: SCB). Skulle Sverige klara sig utan sina nysvenskar? Vi bör väl så mycket som möjligt underlätta för dessa hårt arbetande människorna, så att de känner sig hemma i vårt samhälle. Vi behöver dem och de behöver oss.

 

Tyvärr har integrationen inte fungerat speciellt bra, vilket resulterat i att en stor del av våra invandrare står utan arbete. Brottsligheten har också varit större bland kategorin utlandsfödda - ett sorgligt, men inte speciellt märkligt, faktum. Vårt lands ”öppna famn”-politik har i kombination med en tanklös integrations-politik lett till att en kriminell tillvaro ibland framstår som ett frestande alternativ. 

Ett sorgligt exempel på detta är de ukrainska familjer som blev mottagna under skydd av massflyktsdirektivet. De måste leva på en omöjlig dagersättning (1830 kronor/månad för vuxen familjemedlem, 1500 kronor/månad för tonåring. Källa: Migrationsverket.se), som ska täcka utgifter för mat, kläder, medicin etcetera. 

 

I stället för att underlätta för våra nysvenskar verkar det alltså som vi i dag jobbar hårt för att få dem att vantrivas. Hur ser det då ut i framtiden, undrar man? Många av de förslag som i dag förs fram av regeringen går tyvärr ut på att ytterligare försvåra integrationen. Varför är det så? 

 

Tidöavtalet - mellan regeringen och SD - framgår att ”Institutet PUT (permanenta uppehållstillstånd) ska utmönstras”. Cirka 300 000 personer lever i dag med PUT utan att vara svenska medborgare. Det rör bland annat personer som under längre perioder arbetat i Sverige men som ändå inte - med en global arbetsmarknad - prioriterat att söka medborgarskap. 

 

Bland utländska forskare är det många som vill ha PUT eftersom det går att planera långsiktigt för den fortsatta karriären. Doktorander kunde tidigare få PUT efter avlagd examen, men måste nu först ha en minst 18 månaders anställning garanterad. Eftersom vanligen endast kortare tjänster (6 - 12 månader) erbjuds på universiteten, är detta krav mycket svårt att uppfylla. Här tappar vi hög kompetens från personer vars forskarutbildning vi har betalat. 

Vi är ännu idag väldigt dåliga på integration och bemöter inte våra nysvenskar på något speciellt bra sätt. Livet är faktiskt tillräckligt svårt för många av våra elever och för alla andra nysvenskar, som vill göra allt för att äntligen få en trygg tillvaro undan krig och hopplöshet.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa