En rapport från Riksförbundet Hjärt-Lung visar att det finns ca 100 000 personer i Sverige som har förmaksflimmer utan symtom. Dessa oupptäckta fall gör att det inträffar ungefär 5 000 fall årligen av stroke som hade kunnat undvikas om de hade fått diagnos och rätt behandling med blodförtunnade medicinering.
I Region Östergötland är andelen oupptäckta förmaksflimmer hög, över 30 procent enligt rapporten, vilket är bland de högre i landet. Det innebär att det inträffar ungefär 250 fall av stroke i länet varje år, som hade kunnat undvikas.
Därför är det viktigt att sjukvården har metoder för att upptäcka förmaksflimmer, även hos patienter som inte har akuta besvär av det. Det största problemet är att man idag utreder befarade hjärtflimmerpatienter på sjukhusen och inte i primärvården. Det gör att endast allvarliga fall undersöks för att inte ”slösa bort” resurser på patienter som inte behöver utredas. De metoder som idag oftast används på sjukhusen är dessutom ålderdomliga, kräver hantering av personal, har långa väntetider och de tar även mycket tid för patienten.
Undersökningen på sjukhus går till så att elektroder fästs på patienterna som mäter hjärtrytmen under flera dagar. Detta kräver att patienten besöker sjukhuset både före och efter, vilket gör det särskilt svårt för patienter på landsbygden som har långa resvägar för att överhuvudtaget kunna komma dit.
För några år sedan införde Region Värmland en ny och enklare metod för att utreda förmaksflimmer i primärvården. På så sätt kunde regionen under 2021 utreda nästan 1200 personer med befarat förmaksflimmer. Det var en ökning av antalet med ungefär 400 procent på bara fyra år.
De moderna metoderna för att upptäcka hjärtflimmer möjliggör en effektivare vårdkedja som lägger mindre belastning på sjukvården. Patienten får i stället ta hem en dosa för att mäta sin hjärtrytm under ett par veckor. Dessa mätningar skickas sedan digitalt till specialist för tolkning och diagnos. Denne meddelar resultatet till ansvarig läkare inom primärvården som sätter in rätt behandling. Detta betyder att patienten kan diagnosticeras hemifrån och behöver inte besöka sjukhuset fysiskt.
I februari presenterade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket en hälsoekonomisk bedömning av flera sådana metoder. Deras rapport visar att de moderna metoderna kan upptäcka långt fler fall av förmaksflimmer och att detta även skulle spara resurser i sjukvården, framför allt genom att färre patienter drabbas av stroke. Detta har nu lett till en ny rekommendation från SKR.
Region Östergötland bör ta siffrorna från HjärtLung på allvar och uppgradera vården för att kunna upptäcka och behandla patienter med förmaksflimmer. Erfarenheterna från Region Värmland är oerhört positiva. Med nya metoder och samarbete mellan vårdnivåerna i en fungerande vårdkedja kan regionen både spara resurser, minska lidandet och faktiskt även rädda liv.