I Norrköpings kommuns budget för 2019 står det att skolan och utbildningsinsatser på alla nivåer är av högsta prioritet och att fler barn ska delta i förskolans verksamhet samtidigt som ”barngrupperna måste fortsätta minska” (Budget 2019 och plan 2020–2022 Norrköpings kommun, s. 6).
Som mamma till en fyraårig pojke som går på kommunal förskola i Norrköping har jag väldigt svårt att få ihop dessa formuleringar med hur jag ser att min sons förskola har hanterats under 2019.
Vi bor i Sandtorp och har haft våra barn på Trombonens förskola, längst ned i Klockaretorpet, sedan flera år tillbaka. Vi var väldigt nöjda med Trombonen tills vi i våras fick veta att det skulle ske en omorganisering av förskolorna i Klockaretorpet.
För vår son skulle den nya organisationen innebära att han skulle ha sin förskoleplats på två olika förskolor och gå emellan dem varje dag. Detta tyckte vi kändes väldigt konstigt att utsätta ett litet barn för, så vi bytte till Borgens förskola nu till hösten. Inskolningen gick bra och vår son fick många nya vänner.
Ett par veckor efter inskolningen fick vi dock veta att det ska skulle ske en förändring av barngrupperna på Borgens förskola – och förändringen skulle vara genomförd redan till årsskiftet. Denna förändring innebär att den nuvarande barngruppen på 29 barn efter årsskiftet ska omfatta 42 barn, åldrarna 3 till 5.
Jag har uppfattat det som att Borgens förskola kan ta emot upp till 100 barn på 6 avdelningar, ändå väljer man att sätta i princip hälften av alla barn på en avdelning, något jag finner mycket märkligt och stick i stäv med strävan efter små barngrupper.
Så mina frågor till utbildningsnämndens ordförande Kikki Liljeblad är:
Varför väljer ni att skapa enorma barngrupper på Borgens förskola?
Hur stämmer detta överens med prioriteringarna i budgeten för 2019?
Vilka riskanalyser har gjorts innan ni satt årets omorganiseringar av förskolor i Klockaretorpet i rullning – och vad visade dessa riskanalyser?
Lina Cederlöf Lundgren