Samtidigt som den borgerliga majoriteten i Norrköpings kommun fortsätter framhäva sin otroliga förträfflighet att gå från förslag till beslut och verkstad kan vi se hur allt fler punkter i det politiska programmet går i motsatt riktigt. I Borgerlig samverkans politiska program framgår att man ska utveckla familjedaghemmen men istället kan vi konstatera att beslut om att avveckla flera familjedaghem har tagits fram. Ett bra underlag som vi socialdemokrater ser som självklart att bifalla.
Familjedaghem är en typ av pedagogisk omsorg där omsorgen ges av en dagbarnvårdare, eller med vardagligare termer kallat dagmamma, dagpappa eller dagförälder. Verksamheten har inte ett pedagogiskt lagstiftat ansvar och omfattas inte av skollagen på lika villkor som en förskola eller ett fritidshem. Medan förskolor och fritidshem styrs utifrån en läroplan, ska den endast anses som vägledande för familjedaghemmen. Verksamheten presenterar dessutom ett minusresultat på 11 procent av verksamhetens budget. Norrköpings kommun erbjuder idag fyra familjedaghem och samtliga verksamheter har noll barn i kö. Det är uppenbart att allmänhetens intresse för den här verksamheten har avtagit kraftigt de senaste åren.
Inom förskolorna ska det finnas högskoleutbildad personal genom exempelvis förskollärare och inom familjedaghemmen ska det finnas personal med utbildning eller erfarenhet av arbete med barn. Klart är att familjedaghemmen varken är ekonomiskt eller pedagogiskt gynnsamma och vi Socialdemokrater ser det som positivt att frågan om att avveckla flera familjedaghem kommit upp på utbildningsnämndens bord. Vi hade gärna velat gå längre och lägga ner alla familjedaghem samt stoppa nyetableringar, likt förslaget från den statliga utredningen som presenterades under socialdemokraternas tid vid makten.
När familjedaghemmen ska försvaras så får vi ofta höra att de har mindre barngrupper än i förskolorna. Men de barn som har behov av små grupper måste istället få det behovet mött inom förskolan, vilket fackförbundet Kommunal lyft som en viktig åtgärd länge och förskolorna har ett tydligare ramverk där ett sådant krav kan åtgärdas.
Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och forskningen visar tydligt att det tidiga lärandet har betydelse för såväl det fortsatta lärandet som för samhället och dess ekonomi. Det lärandet garanteras endast i förskoleverksamhet medan familjehemmen ofta brister i såväl pedagogisk kompetens som i lärmiljö. När majoritetens förslag nu läggs på bordet kan vi konstatera att familjedaghemmen inte har den efterfrågan som krävs och ekonomin sviktar, vilket är ett ypperligt tillfälle att få tummen ur och avveckla fler familjedaghem.
Maria Sayeler Behnam, oppositionsråd och gruppledare för (S) i utbildningsnämnden