Ännu inget svar om skyddsjakt på varg

Länsstyrelsen har som en av sina viktiga uppgifter, att upprätthålla en god djurvälfärd. Detta tycks man helt bortse ifrån, när det gäller vargangrepp, menar LRF:s kommungrupp i Finspång.

Om länsstyrelsen gör en konsekvensanalys utifrån hela målbilden är det vår övertygelse att man kommer att utlysa skyddsjakt på hela reviret, skriver debattörerna.

Om länsstyrelsen gör en konsekvensanalys utifrån hela målbilden är det vår övertygelse att man kommer att utlysa skyddsjakt på hela reviret, skriver debattörerna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT/arkiv

Debatt2019-10-31 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Öppet brev till Länsstyrelsen om vargfrågan.

Tre fall av betesdjur som attackerats, skadats och dödats, minst fyra fall av nötkreatur som i panik skrämts genom ett eller flera stängsel, minst tre gånger har en eller två vargar uppsökt och lugnt betraktat människor på mycket nära håll (cirka 20 m), hundar har attackerats eller förföljts, vilt har slagits och ätits i omedelbar närhet till människors hem och spår av varg har iakttagits inne på tomter.

Allt detta har hänt inom Långbogen-reviret under 2019, med två vuxna vargar i reviret. Hur blir det nästa år med, med sex vuxna vargar? Ändå har inte länsstyrelsen bemödat sig att svara på LRF:s begäran att utlysa skyddsjakt.

Det finns ett nationellt mål att varg skall finnas i hela sitt ursprungliga utbredningsområde.

Det finns också ett nationellt mål att människor skall kunna känna sig trygga i hela Sverige. Det borde innebära att barn skall kunna vänta på skolbussen och leka i hemmets närhet utan att oroas av att vargar stryker runt knuten, att människor skall kunna njuta av svamp och natur, utan att behöva se sig över axeln, och att man skall kunna motionera i sin hemmiljö.

Det finns också ett nationellt mål att bevara och utveckla den biologiska mångfalden. Naturbetsmarkerna är unikt biologiskt värdefulla, över 2 000 redan rödlistade arter är beroende av den betande mulen. Ingen lantbrukare vill se sina djur dödade, skadade eller panikslagna om man kan undvika det. 

För många blir det enda realistiska alternativet att överge de mest utsatta betena. Vargen är ett akut hot mot den biologiska mångfalden.

Vi har också en nationell och en regional livsmedelstrategi, som går ut på att landet skall öka sin självhushållningsgrad från cirka 50 procent, bland annat av miljö- och beredskapsskäl. Idag minskar antalet får och nötkreatur, de kommer att minska ännu mer om vargen tillåts breda ut sig i hela södra Sverige.

Länsstyrelsen har som en av sina viktiga uppgifter, att upprätthålla en god djurvälfärd. Detta tycks man helt bortse ifrån, när det gäller vargangrepp.

För alla oss som bor och är verksamma inom Långbogenreviret, med dess mycket påträngande vargar, står det klart att de tre senare målen inte kan uppnås, om vargarna skall vara kvar. Länsstyrelsen håller nu, med sin passivitet och arroganta uttalanden, på att undergräva förtroendet för sig själv. 

Det som krävs är att länsstyrelsen gör en konsekvensanalys, utifrån hela målbilden. Då är det vår övertygelse att man kommer att utlysa skyddsjakt på hela reviret.

LRF:s kommungrupp i Finspång genom Per Frännek och Greger Arvidsson