Debatten om statsbudgeten fokuserar ofta på vem som vinner eller förlorar i kronor och ören i förhållande till året innan. Men viktiga aspekter som allt för ofta saknas är om skattenivån var rättvis, effektiv eller bra för samhället från början.
I den statsbudget som Elisabeth Svantesson nyligen presenterade föreslås att avtrappningen av jobbskatteavdraget avskaffas. Det är bra. Studier från bland annat Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har visat att sänkta marginalskatter – även små – kan leda till att fler människor väljer att jobba mer och ta på sig nya ansvarsområden, vilket genererar högre skatteintäkter över tid och att sänkt marginalskatt för de med höga inkomster därför är mer än självfinansierande.
När värnskatten avskaffades 2020, en skatt som innebar att de med högre inkomster betalade 5 procent extra, ökade skatteintäkterna markant. För varje krona som staten ”förlorade” på värnskatten, kom det in två tillbaka i form av andra skatteintäkter. Skattesänkningen gav staten mer resurser, inte mindre.
Sveriges marginalskatter är bland de högsta i världen och kommer fortsätta vara det även nästa år. För de som tjänar mer än 53.600 kronor i månaden kommer marginalskatten år 2025 att vara mellan 49 och 55 procent, beroende på kommunalskatt. När arbetsgivaravgifterna räknas in blir den genomsnittliga marginalskatten inom denna grupp 64 procent. Det innebär att av en ökad lönekostnad på 1000 kronor får arbetstagaren endast behålla 360 kronor. Man kan fråga sig om det är rättvist.
Förutom att sådana höga marginalskatter minskar incitamenten att arbeta mer, har det en annan betydande effekt: det försvårar för svenska företag att attrahera och behålla spetskompetens. I en globaliserad ekonomi där den mest kvalificerade arbetskraften kan välja att arbeta var som helst, blir skattenivåerna en avgörande faktor. Om Sverige fortsätter att ha väsentligt högre skatter på höga löner än våra konkurrentländer, riskerar vi att förlora talanger till länder med mer konkurrenskraftiga skattevillkor. Detta slår direkt mot företagens förmåga att utvecklas och mot Sveriges innovationskraft.
Vi måste också vara medvetna om att när skatten blir för hög kan det leda till att människor väljer att jobba mindre, eller avstår från att ta ett mer krävande jobb. Det slår hårt mot svensk konkurrenskraft.
Det är dags att se bortom symbolpolitiken och fokusera på vad som faktiskt gynnar hela samhället. Sänkta marginalskatter kan leda till fler arbetade timmar, högre inkomster och större skatteintäkter – både för staten och kommunerna. Det gynnar alla.
Johan Gustafsson
Regionchef Svenskt Näringsliv