Norrköpings ekonomiska läge är besvärligt

Norrköpings kommun står inför svåra utmaningar och de närmaste åren kommer innebära prioriteringar.

En kraftigt försämrad kommunekonomi har synliggjort behov av strukturförändringar som alla partier borde drivit på mer under tidigare mandatperioder, skriver Sophia Jarl (M).

En kraftigt försämrad kommunekonomi har synliggjort behov av strukturförändringar som alla partier borde drivit på mer under tidigare mandatperioder, skriver Sophia Jarl (M).

Foto: Annika Flood

Debatt2023-06-13 08:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Precis som för många andra kommuner är tiderna extremt ekonomiskt besvärliga. Samtidigt vill jag också lyfta fram att det finns strukturella utmaningar i den kommunala organisationen som är helt nödvändiga att hantera oavsett ekonomiska förutsättningar. Det handlar exempelvis om den överkapacitet som finns inom kommunala förskolor och skolor – vi lägger i dagsläget pengar på tomma stolar istället för att kunna satsa på att alla barn och ungdomar ska möta behörig personal. Det här vill jag ändra på.

Jag är fullt medveten om att vägen dit inte kommer kännas enkel varken för de barn och familjer som berörs men inte heller för personal. Förändringarna innebär nya skolor för en del barn och på samma sätt nya arbetsplatser för vissa skolors anställda.

Jag läser och tar del av den debatt som självklart uppstår i samband med att vi beslutar om att stänga ett antal förskolor och skolor. Den politiska delen av debatten kommer troligtvis fortsätta i kommunfullmäktige framöver men jag vill här främst vända mig till er familjer och ni personal som nu kommer att vara del av en förändring som ni själva inte valt. Det är helt naturligt att det väcker känslor och blir protester men de beslutade förändringarna är nödvändiga utifrån flera perspektiv.

En kraftigt försämrad kommunekonomi har synliggjort behov av strukturförändringar som alla partier borde drivit på mer under tidigare mandatperioder. Vi har haft en utveckling under ett antal år där fler och fler familjer väljer en friskola och det är därmed ohållbart och även oansvarigt att då fortsätta upprätthålla samma lokalyta trots att antalet elever stadigt minskar. Lägg därtill att vi ser betydligt lägre befolkningstillväxt de kommande åren så ter det sig nödvändigt att sänka kommunens kostnader för lokaler.

Genom att vi organiserar de kommunala skolorna utifrån den beslutade klasstorleken kommer behovet av obehörig personal minska och fler elever kommer möta en lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som den undervisar i. Detta är den enskilt viktigaste faktorn för att elever ska nå uppsatta kunskapsmål och trots allt är det just det som är skolans viktigaste uppdrag. Elever och personal kommer få lämna en skola som de troligtvis varit nöjda med men jag vill ändå påminna om att ni även fortsättningsvis kommer erbjudas en skola där vi tydligt varje dag prioriterar just kunskapsuppdraget.

Jag ser också av debatten att många framhåller vikten av små klasser i grundskolan. Det finns ingen anledning för mig, att försöka övertyga er som skriver om detta att det inte har betydelse - för det vore inte sant. Mindre klasser i grundskolan är fördelaktigt allt annat lika. Men utmaningen är att allt annat inte kommer vara lika. För om kommunens lokalkostnader förblir oförändrade eller fortsätter öka kommer det gå ut över andelen personal i betydligt större utsträckning. Och i det läget vet vi att det är kompetensen hos läraren som ger mest genomslag i resultaten – inte storleken på klassen.

Avslutningsvis - det kommer bli tuffa år inom den kommunala sektorn. Inte bara här i Norrköping utan i hela Sverige. Och jag tar till mig av all den oro som finns men ber också om tålamod och tilltro till processen. Syftet är att få fler elever att nå uppsatta mål och genom detta kunna kliva in i vuxenvärlden rustade med förutsättningar för självständiga liv.