När alltifrån livsmedel till drivmedel och el blir dyrare kan man ibland tro att det gått hål i plånboken då pengarna försvinner allt snabbare. Inflationen skyndar på utvecklingen ytterligare. 

Att hushålla med resurserna blir då än viktigare. En förutsättning för att det ska vara möjligt är att man är medveten om inkomster och utgifter. Det är grunden i vilket ekonomiskt sammanhang som helst – från det stora till lilla. 

En av hushållens största utgifter är något som många kanske inte tänker på, nämligen skatten. Undersökningar visar att tre av fyra svenskar underskattar hur mycket man faktiskt betalar. Denna kunskapslucka kan delvis förklaras med att en del skatter är dolda. Det tydligaste exemplet är arbetsgivaravgiften. Många är inte ens medvetna om att man betalar den, då den alltför sällan syns på lönespecifikationer. 

Trots namnet är arbetsgivaravgiften i praktiken en skatt; den är obligatorisk och administreras av Skatteverket. En del av den går till sociala försäkringssystem såsom pensioner och sjukförsäkring. Den enskilt största andelen som kallas för allmänna löneavgiften är dock en ren skatt som går direkt till staten. Motiveringen till att den en gång infördes var att den skulle finansiera Sveriges inträde i EU. Sedan dess har den inte bara blivit kvar, utan också ökat över tid. 

Arbetsgivaravgiften uppgår 2022 till 31,42 procent och den allmänna löneavgiften till 11,62 procent. Det är pengar som annars kunde gått till höjda löner eller investeringar. Oavsett om man tycker att skatten i sig är motiverad eller hur hög man anser att den ska vara så borde medvetenheten om den öka. 

En konkret åtgärd är att du som anställd begär att arbetsgivaravgiften redovisas på nästa lönespecifikation eller att du som arbetsgivare bara börjar att göra det. Det är ingen kostsam åtgärd, möjligheten finns i de flesta lönesystem. 

Detta är ett exempel på hur den allmänna medvetenheten om skatterna kan öka. Ytterst handlar frågan om demokrati och transparens. Bara den som är medveten om hur mycket man betalar i skatt kan på ett seriöst sätt utvärdera om politiker och myndigheter använder resurserna rätt. I ekonomiskt tuffa tider kommer troligen alltfler att ställa sig frågan vart ens pengar tar vägen. Alla måste då ha kunskap om hur vi vänder på slantarna.