Äldres livsvillkor och -stöd påverkar hälsan

Det hade varit intressant att veta hur stora skillnaderna är beroende på olika livsvillkor.

Det är principiellt tveksamt om bedömningen av biståndsbehov ska utgå från vilka nära anhöriga som finns, skriver Björn Grip och Sonnie Knutling.

Det är principiellt tveksamt om bedömningen av biståndsbehov ska utgå från vilka nära anhöriga som finns, skriver Björn Grip och Sonnie Knutling.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2024-10-23 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nyligen publicerade Socialstyrelsen en rapport som konstaterar att de äldre som har hemtjänst eller bor på särskilt boende lever längre och att deras hälsa har förbättrats de senaste tio åren. Samtidigt har upplevelsen av hur hemtjänst och särskilt boende fungerar försämrats.  

Vi har några synpunkter med anledning av rapporten.

Det är naturligtvis glädjande att äldre människor lever längre och är friskare långt upp i åldrarna. Men det hade varit intressant att veta hur stora skillnaderna är beroende på olika livsvillkor inklusive stödet från den kommunala hemtjänsten. 

Upplevelsen av hur väl hemtjänst och särskilt boende fungerar oroar. Vi vet att kommunerna inte avsätter tillräckligt med resurser till äldreomsorgen med tanke på att antalet 80-åringar ökar kraftigt. Ännu har vård- och omsorgsbehoven inte nått sin kulmen, men under de närmsta fem åren lär antalet med omsorgsbehov öka kraftigt. Om inte resurserna från staten ökar, lär äldreomsorgen upplevas betydligt sämre.

Ett exempel från Söderköping på att det börjar krackelera är att direktiven för att få hjälp med städning i hemmet har blivit mera restriktiv. De som ansöker om detta blir i första hand hänvisade till att söka städhjälp privat med rutavdrag. Kommunens tjänstemän har också fått direktiv för biståndsbedömningen som innebär att det ska tas hänsyn till om det finns anhöriga som kan stödja den som ansöker om stödinsatser som städning.

Vi finner detta djupt problematiskt. Dels finns det grupper, inte minst bland våra PRO-medlemmar, som har haft så liten inkomst i livet att garantipension på sin ålders höst är den enda inkomstkällan. Då finns det knappast en inbetald skatt som är tillräcklig för att kunna göra avdrag om man skulle ansöka om rut-stöd. Dels är det principiellt tveksamt om bedömningen av biståndsbehov ska utgå från vilka nära anhöriga som finns. Otaliga är de personer, särskilt kvinnor, som slitit ut sig när ansvaret för en ännu sjukare make har blivit för tungt.

Vi anser, att en undersökning som hade tagit hänsyn till de olika ekonomi- och livsvillkor som pensionärerna har hade gett betydligt mera intressanta svar.

Vi anser, att kostnaderna för äldreomsorgen är kraftigt underskattade idag och blir ännu större om några år. 

Vi anser, att politiker och ledande tjänstemän har en övertro på att digitala lösningar och övervakningssystem ska kunna effektivisera äldreomsorgen. Den skepsisen och oron är djupt känd bland våra medlemmar.

Björn Grip Ordförande PRO Söderköping-Stegeborg

Sonnie Knutling Ledamot i det kommunala pensionärsrådet Söderköping