1882 kilometer underkänd väg i Östergötland duger inte

Infrastrukturen som binder samman landet brister.

Debatt 17 november 2022 15:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Samtidigt har debatten handlat mer om nya och storslagna satsningar än det faktum att Sveriges befintliga infrastruktur är eftersatt. Den nya regeringen behöver bryta utvecklingen och ta tag i underhållsskulden för att inte Östergötland ska riskera att mista konkurrenskraft, företag och ytterst arbetstillfällen.

I delar av landet är transportsystemet väl utbyggt, i andra inte. I Svenskt Näringslivs årliga enkätundersökning om det lokala företagsklimatet får företag betygsätta infrastrukturen i sin kommun. I 7 av Östergötlands 13 kommuner får den lokala infrastrukturen underkänt.

 

På många håll gör sig gamla synder påminda. Sprucken räls, växelfel eller nedrivna kontaktledningar är symptom på ett slitet järnvägsnät. Samtidigt vittnar både företag och invånare om vägar med potthål och nedsatta hastigheter. I Östergötland finns det 4278 kilometer statlig väg. Enligt en rapport från Transportföretagen är 44 procent av den i dåligt, eller mycket dåligt, skick.

 

Dåliga vägar orsakar ökade och helt onödiga kostnader för företagen. Försenade varuleveranser, längre kötider och olyckor är bara några av konsekvenserna. Samtidigt kan hastighetsnedsättningar på grund av dåliga vägar eller omvägar också innebära problem för rekrytering av personal om fler avstår från att ta ett jobb eftersom pendlingstiden blir för lång.

 

I juni presenterade den förra regeringen en ny nationell plan för infrastrukturen fram till 2033. Planen beskrevs som historiskt stor – men samtidigt saknades resurser till det befintliga underhållet. Det är dåliga nyheter för företag och tillväxt, men också för de dagliga pendlarna. Nyinvesteringar är givetvis välkomna och på sikt helt nödvändiga, men dessa löser inte bristerna på många befintliga järnvägar och vägar. När näringslivet satsar måste staten också ta sitt ansvar för vår gemensamt ägda infrastruktur.

 

Enligt nuvarande plan kommer underhållsskulden - alltså kostnaden för att rusta upp den befintliga infrastrukturen till en acceptabel nivå - att växa från 70 till 137 miljarder kronor kommande tolv år. Detta om man utgår från Trafikverkets uppskattning av kostnaderna. Om inte den nytillträdda regeringen omprioriterar kommer skulden således att närmast fördubblas.

 

Utan transporter stannar verksamheten för många företag. Svenskt Näringsliv vill att hela det eftersatta underhållet ska återtas. För att det ska bli verklighet bör Trafikverket upprätta en långsiktig och finansierad underhållsplan för väg och järnväg och regeringen bör skyndsamt ta fram en hållbar finansiering av vår gemensamma infrastruktur.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa