Låt oss prata klarspråk om friskolemarknaden

Elever som kommer från resursstarka hem väljer i högre utsträckning fristående friskolor än elever som kommer från resurssvaga.

Friskolemarknaden bygger på ett system som i grunden missgynnar den kommunala skolan, skriver Mattias Ottosson och Maria Sayeler Behnam. (Personerna på bilden har inget samband med artikeln.)

Friskolemarknaden bygger på ett system som i grunden missgynnar den kommunala skolan, skriver Mattias Ottosson och Maria Sayeler Behnam. (Personerna på bilden har inget samband med artikeln.)

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Debatt2024-10-02 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Låt oss prata klarspråk. Att Norrköpings skolor står inför ett minskat barn- och elevunderlag i Norrköping är förvisso sant, men det är knappast hela anledningen till att så många skolor och förskolor avvecklas just nu. Vi har också problem med överetablering av skolor. Den fria etableringsrätten möjliggör att friskolor kan förbli verksamma här, och till och starta nya enheter, trots sviktande behov av fler skolor. 

Friskolemarknaden bygger på ett system som i grunden missgynnar den kommunala skolan och allra särskilt elever som kommer från resurssvaga hem. Eftersom skolpengen följer med varje enskild elev till den skola de går på, innebär det att de kommunala skolorna står med stora kostnader när finansieringen försvinner i takt med att allt fler friskolor startas. 

Forskningen visar att elever som kommer från resursstarka hem i högre utsträckning väljer fristående friskolor än elever som kommer från resurssvaga hem. Detta beror på att vi har ett systemfel i den svenska skolan. Idag har vi friskolor som kan organisera sin verksamhet för största möjliga vinst, där friskolor med intagningsköer i praktiken kan omöjliggöra för många elever att över huvud taget ha en chans att läsa på skolan om inte föräldrarna ställde dem i kön när de föddes. Det skapar ett orättvist system och en segregerad skola. 

Eftersom Moderaterna ofta påstår att vi socialdemokrater skulle vara emot friskolor, vill vi tydliggöra att det inte stämmer. Många friskolor bedriver verksamhet av hög kvalitet, men systemet ses över. Så länge det fungerar som idag, med skilda ansökningssystem och fri etableringsrätt för friskolor, kommer segregationen att öka och delningstalen vara fortsatt låga framöver. Systemet dränerar den kommunala skolan. 

Eftersom barnafödandet minskar påverkas den kommunala skolan ännu hårdare. Det innebär att skolor kommer få krympande resurser för varje år som går, eftersom det kommunala ansvaret kräver ständig beredskap på att ta emot elever som gått på en fristående skola. Det kommer även att innebära allt fler nedläggningar av kommunala skolor. 

Som ett exempel på hur den marknadiserade utbildningssektorn gynnar friskolorna och missgynnar den kommunala skolan kan vi nämna den nya lagstiftningen som kommer år 2025 avseende dimensionering av gymnasieskolans utbud. Syftet med lagstiftningen är att gymnasieskolans utbildningsutbud ska anpassas utifrån arbetsmarknadens behov, vilket gör att fler elever behöver studera på utbildningar där arbetsmarknaden har kompetensbrist. 

Även om kommunen har anpassat utbildningsplatserna på exempelvis samhällsprogrammet, utifrån lagstiftningens intention, kan vi se att de fristående gymnasieskolorna ökar antalet utbildningsplatser på samhällsprogrammet. Detta eftersom friskolorna undantas från lagstiftningen. Detta är bara ett exempel på hur friskolemarknaden i slutändan missgynnar individer. M/SD-styret i Norrköping vägrar inse problemen och agerar inte mot detta djupt orättvisa system inom skolan. Det är hög tid att systemet ses över. 

Mattias Ottosson, ordförande för Socialdemokraterna i Norrköping

Maria Sayeler Behnam, oppositionsråd och gruppledare för Socialdemokraterna i utbildningsnämnden