Vart vill jag komma? Jo, uppenbart kommer både steken, skinnet och tröjan från får och lamm. Däremot är det steken och skinnet som kan komma från svenska gårdar. Problemet uppstår hos ullen som hittills har kasseras. Nu blir det förhoppningsvis ändring på det och tur är väl det.
2018 skrev Mia Sköld (MP) i NT om hur svensk ull slängs på grund av dess dåliga lönsamhet och menade att vi ska satsa på den inhemska ullen.
Svenska miljöinstitutet IVL rapporterade i juni förra året om hur majoriteten av den svenska ullen fortfarande eldades upp trots dess fördelaktiga egenskaper för en hållbar textilindustri. Istället importeras ull från andra sidan jorden. Mitt i en klimatkris. Detta kan omöjligen vara hållbart. Axfoundation som forskar om framtidens material menar att både klimatpåverkan och vattenanvändning minskar med inhemsk produktion enligt en hållbarhetsanalys från The Swedish Wool Initiative.
Dessutom är svensk ull en biprodukt från köttindustrin eftersom får i Sverige inte avlas för dess ull. Det är bara en anledning till varför en tröja av svensk ull är att föredra, men det finns många fler.
Ull har nyttjats från människans begynnelse och är ett material som passar alla väder på grund av dess isolerande egenskaper. Det är också antibakteriellt och flamhärdigt vilket minskar inblandningen av kemikalier i tillverkningen. Ull är biologiskt nedbrytbart och
lämpar sig utmärkt för återvinning som är en nyckel till den cirkulära ekonomin samhället eftersträvar.
Sedan 1950 sjönk konsumtionen av ull och den billiga polyestern ersatte marknaden. Men det var fel väg att gå. Oljan tar slut. Den kräver kemikalier! Konsekvensen blir mer plast än fisk i haven innan 2050 enligt UNEP.
Dessa alarmerande utsagor har åter vänt trenden och svensk ull är hetare än någonsin.
Svenska företag vill gärna se svensk ull i deras produkter i allt från fintextil, mattor och foder. För inte så länge sedan gick Axfoundation ut med att en ny certifiering för svensk ull är på väg som gör det lättare för bönder att sälja vidare sin ull till en rimlig peng. Utöver de materiella egenskaperna ull besitter behandlas svenska får med värdighet jämfört med i andra länder. Vi har en hårdare lagstiftning när det gäller djurskydd enligt Elvira Molin, livscykelexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.
En bättre djurhållning gör att en lägre mängd antibiotika och medicinska ingrepp behövs på djuren. Kan vi stoltsera med kläder från djur
som blivit plågade? Faktum är att media ofta förskönar fårgårdar med en kärleksfull relation mellan bonde och djur som inte är fallet i många länder.
De produkter vi tillverkar av ull är i nuläget beroende av import vilket kräver transporter som är lika med utsläpp. Alltså är det en anledning att använda svensk ull för att korta värdekedjan och beroendet av andra länder vilket i sig är en aktuell fråga. Det gynnar även
fler parter än de miljömässiga. Både ekonomiska och sociala faktorer främjas i debatten.
Lantbrukarna får mer inkomster för sina får och fler arbeten har potential att öppna. Den gamla textilstaden Norrköping är nu ett historisk besöksmål där vi får lära oss om Alva Carlsson och hennes kollegors liv på Strykjärnet. Ofta är historien passé och gammaldags men kanske borde historien användas för framtida lösningar?
Ett problem med svensk ullproduktion är att det är brist på tvätterier och spinnerier i Sverige. Lösningen på det är att politikerna måste engagera sig i frågan gällande regelverken och infrastrukturen så att ullen inte behöver skickas till Baltikum utan kan behandlas på plats.
Jag tror många hade gynnats av att arbeta i ett spinneri och arbeta med finmotoriken som landets slöjdlärare varnar snart blir ett minne blott. Här får man använda sax och säkerligen en och annan nål.
Tänk på alla fårgårdar i Östergötland och hur mycket av ullen som skulle kunna bli kläder. Visst vore det trevligt med klädesplagg från vårt fina landskap. Vad sägs om Östgötatröjan?