Det som började med en fyndig flört med supportrarna – när Albert Lyckåsen, strax efter att han offentliggjorts som Vita Hästen-spelare, postade en bild på Instagram där han satt på just en vit häst – slutade med ett avtal som bröts redan när blott tre omgångar hade spelats av hockeyallsvenskan.
Albert Lyckåsen, född 2001 och nyligen draftad av Buffalo Sabres, återvänder till Linköpings J20-lag där han kom ifrån för spel i SuperEl...J20 Nationell heter det tydligen nuförtiden.
Ett misslyckande för båda parter.
Konkurrensen blev för tuff för Albert Lyckåsen när både Linus Högberg och William Lagesson hämtades in. Att Lyckåsen lånades ut var fullt förståeligt och att han hamnade i den södra hockeyettan med Tranås var en bra lösning. Tyckte jag.
Det tyckte inte huvudpersonen uppenbarligen.
19-åringen gjorde det bra i Tranås och fick gott om hyllningar. Men det blev bara tre matcher innan han fick nog och vände tillbaka till LHC.
Att spela i J20 Nationell med LHC är inte dåligt på något vis. Det ger Albert Lyckåsen en bra utbildning. Men hur man än vrider och vänder på det; att spela i hockeyettan – den södra som ibland kallas "lilla allsvenskan" – är betydligt bättre. Du får ett mer fysiskt och rejält spel och att spela i ettan förbereder dig klart bättre inför hockeyallsvenskan än vad spel i J20 gör.
Om vi leker med tanken att Albert Lyckåsen hade spelat oktober ut i Tranås, ja kanske en bit in på november också, så hade han varit betydligt mer redo för att kliva in i allsvenskan än vad han var i början av den här säsongen.
För jag tror på Tony Zabel i det han sa: Lyckåsen var nära en ordinarie backtröja i Vita Hästen på sju backar. Albert hade massor att jobba på när det gäller försvarsarbetet, men i det offensiva spelet besitter han egenskaper som skulle kunna göra stor nytta, bland annat i power play som inte har fungerat fläckfritt för Vita Hästen. Jag gillade en hel del av det jag såg av Lyckåsen i offensiva moment på isen.
Kim Johansson är en spelare vars roll i den andra PP-uppställningen mycket väl kunde ha varit hotad av Albert Lyckåsen. Johansson har spelmässigt inte glänst överlag i säsongens inledning. Detsamma kan man säga om Marcus Fagerudd som däremot har sitt fina skott som trumfkort.
Man hade också kunnat tänka sig en mer framåtlutad backsida med Albert Lyckåsen som en joker som sjundeback. Då i såna fall Anton Danielsson eller Jaakko Jokinen hade åsidosatts.
William Lagesson, Linus Högberg och Niklas Folin är orubbliga i laguppställningen.
Hur det hade sett ut får vi aldrig reda på. Det blir bara spekulationer. Men det var synd att Albert Lyckåsen och Vita Hästen gick skilda vägar så extremt tidigt.
*****
Under onsdagen gick TV-pucken ut med att de individuella priserna tas bort för både flickor och pojkar.
Talande för samtiden.
Och hur löjligt som helst.
– Att tilldelas priset är inte längre enbart positivt då vi vet att unga spelare idag upplever en hög stress och press, säger Anders Lundberg, spelarutvecklingsansvarig på Svenska Ishockeyförbundet till SVT.
Priserna har tilldelats turneringens bästa back, forward, målvakt och MVP.
Eh?
Hur kan det inte enbart vara positivt?
Vi pratar om en spelare på varje position som hyllas extra, plus en som utses till mest värdefulla spelare överlag (MVP). Det är alltså en enorm majoritet som inte får något pris.
Är det synd om dom? Så klart inte, det är just det som är bra, att så få tilldelas en utmärkelse. Då kan en ung tonåring rimligtvis inte känna någon gigantiskt press och stress att bli just den utvalde eftersom de allra flesta inte kommer att få något diplom och en bukett tulpaner.
Klart att någon som känner att chansen är god att bli bäste forward kommer att bli besviken när ett annat namn läses upp. Om nu någon blir oerhört besviken, så är det bara en nyttig läropeng inför livet som väntar.
Jag hoppas att TV-pucken ändrar på det här till nästa säsong.
Men har svårt att tro att så blir fallet.