Norrköpingslimpa uppkallad efter känd operasångerska?

Varför kallas avlånga limpor för katalaner i Norrköping, frågade en läsare i denna spalt för en tid sedan.
Varken uppslagsverk, bagerier, Stadsmuseet eller Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala kunde svara på frågan. Något mycket lokalt för Norrköping, verkade det. I övriga landet är katalaner, eller rättare katalanéer, ett mazarinliknande bakverk.
Sedan vi publicerade det svaret har Brödinstitutet och Hembakningsrådet varit inkopplade på fallet, men inte heller de hade något svar.
För att ytterligare komplicera det hela kom en NT-medarbetare och sade att han sett namnet Katalan på plasthöljet till en Skogaholmslimpa. Då kan det väl inte ha varit så lokalt? Men vi har inte fått tag på någon hos Skogaholms som kan ge besked.
Nu har flera läsare hört av sig. Bia Lidén mailar och berättar att hennes svärfar, som var född 1902, berättade att namnet kom från sjömän från Katalonien som gick iland i Norrköping och ställde sig på torg och marknader och sålde bröd för att dryga ut lönen.
Christer Bosson bidrar med upplysningen att en katalan är en vackert formad fiskarbåt som används i Katalonien.
En kvinnlig läsare berättar i telefon att hon hört en historia från flera håll att brödet namngavs i början av 1900-talet av en bagarmästare i Norrköping som var mycket förtjust i opera. När en italiensk operasångerska som hette Catalani besökte Norrköping komponerade han en limpa till hennes ära.
Denna version får stöd av den gamle NT-medarbetaren Boo Andersson, som berättar att NT för länge sedan skrivit om detta.
Den enda operasångerska med det namnet som vi hittar är italienskan Angela Catalani, född 1780 och död 1849.
Hon var en världskändis som turnerade mellan Europas huvudstäder, och hon besökte Sverige 1827. Kan hon ha varit i Norrköping?
Men kronologin stämmer inte - hon var ju för länge sedan död i början av 1900-talet.
Men den muntliga traditionen vår läsare tagit del av kan ju missta sig. Bagaren kan ha varit äldre än den anger - det händer ofta att folk som återberättar sådana här historier de hört från äldre glömmer att lägga till den tid de själva levat.
Eller så avgudade bagaren Angela Catalani på avstånd långt efter hennes död, utan att någonsin ha sett henne, och ville hylla hennes minne med en limpa.
Så man kan säga att det har utkristalliserat sig två olika skolor i den här limpforskningen: operaskolan och Katalonien-skolan.
Och nu kommer Torgny Pettersson med en tredje teori: Han berättar att hans svåger säger att när han var ung fanns det en italiensk bagare i Norrköping som hette Alfred Catalani!
Svågern är i 70-årsåldern, så den aktuella perioden kan vara slutet av 30-talet och 40-talet.
Men detta motsägs av att man under den perioden och både före och efter den inte hittar någon Catalani i vare sig telefonkataloger, adresskalendrar eller ens i mantalsregistret, säger Kersti Hagblom på Stadsarkivet. Mystiken tätnar.