Krönika I dagarna uppmärksammas att det är 100 år sedan första världskrigets slut. Den verklighet som Europa stod inför då präglades av blodiga krig, skyttegravar och nationsrivaliteter. Denna verklighet har nu ersatts av ett demokratiskt och enat Europa från väst till öst. Det är ett långsiktigt perspektiv som inte får underskattas.

Europa har aldrig varit så fritt som i vår tid. Ändå växer hoten mot demokratins institutioner och mot den fria marknaden. Grundläggande värden utmanas av anti-demokratiska rörelser, protektionister och auktoritära stater som vill se ett splittrat Europa.

Första världskriget utbröt efter en förhållandevis lång period av fred och kom att få enorma konsekvenser. Samtidigt kunde få förutspå kriget. Även om sannolikheten för krig är låg är det långt ifrån självklart vilken politisk riktning Europa kommer att ta de närmaste decennierna. Den riktningen avgörs genom politiska vägval i dag, och det är allvar.

De institutioner som har lagt grunden för våra välmående samhällen utsätts för påtryckningar. Den vunna friheten innebär att de som vill kritisera demokratin också har friheten att göra det. Regeringar som de i Ungern, Polen och Rumänien ser inte längre den liberala demokratins principer som en självklar modell, vilket ställer ännu högre krav på den europeiska gemenskapen.

Auktoritära regimer som Ryssland och Kina är inte längre inneslutna utan kan agera med global kraft och utnyttja den internationella ekonomins öppenhet. Ryssland, som under 1990-talet tog försiktiga steg mot demokrati, har blivit ett korrupt och auktoritärt styre som inte tvivlar på att använda militära medel. Kina utvecklar sin ekonomiska makt genom strategiska investeringar och i förlängningen politiska påtryckningar. Dessa förskjutningar blir ännu tydligare när USA och Donald Trump retirerar som ledare för den fria världen och för den internationella rättsordningen.

Det europeiska samarbetets logik bygger på att vi genom EU kan öppna gränser, fatta gemensamma demokratiska beslut och värna rätten för den enskilde. EU är en av världens största ekonomier och för att utveckla vår ekonomi krävs reformer, innovationer och fler handelsavtal. Europa måste bli en ledare inom forskning, företagande och informationsteknologi med en klimatpolitik som utvecklas inom ramen för en växande ekonomi.

Med denna styrka kan vi bidra till stabilitet i vårt närområde, i länder på västra Balkan genom medlemskapsförhandlingar och i länder i grannskapsområdet genom grannskapspolitiken. Det kräver en enighet kring EU:s grundläggande värden och kring det faktum att vi endast kan lösa gemensamma utmaningar gemensamt.

För att möta nutidens och framtidens hot behöver vi vara starka i Europa och göra Europa till en ledande ekonomisk och politisk kraft i världen. Då kan vi främja den liberala demokratins värden och vi kan arbeta för att konflikter och krig inte åter blir verklighet på vår kontinent.