Ledare Efter tre år med regeringen Löfven kan man med fog granska de vallöften som Socialdemokraterna gav inför valet 2014.

Det löfte de själva marknadsförde som det största och viktigaste, var att bekämpa ungdomsarbetslösheten genom en så kallad 90-dagarsgaranti. Inom 90 dagar skulle alla arbetslösa ungdomar garanteras ett jobb, praktikplats eller utbildning. Kärnan i garantin var tillskapandet av 32 000 så kallade traineejobb, en subventionerad anställningsform inom framför allt vård och omsorg där jobb skulle kombineras med utbildning. Tre år senare har traineejobben visat sig vara ett stort fiasko. Av de 32 000 utlovade jobben blev det bara 473 – och nyligen meddelade regeringen att hela projektet skrotas. Ytterligare 5 000 jobb skulle skapas genom att införa krav på att företag som vunnit offentliga upphandlingar skulle anställa ungdomar. Det löftet har hittills bara resulterat i ett pilotprojekt på Trafikverket. Sammantaget lovade Stefan Löfven (S) att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Men i dag återfinns Sverige först på 15:e plats i EU, långt från den utlovade förstaplatsen.

Ett annat vallöfte från Socialdemokraterna var att åstadkomma mindre skolklasser. I lågstadiet skulle klasserna minska med ”upp till fem elever per klass”, lovade Löfven. Denna satsning var prioriterad, enligt regeringen. Men i dag har det blivit tvärtom. Skolklasserna blir allt större. I genomsnitt har klasserna växt med nästan en elev per klass.

Regeringen har alltså misslyckats med sitt viktigaste vallöfte avseende jobben och misslyckats när det gäller det viktigaste vallöftet för skolan. Vallöften man däremot har fokuserat på att infria har handlat om bidrag. A-kassan har höjts och det har blivit mindre lönsamt att arbeta. De senaste veckorna har regeringen aviserat höjda barnbidrag. Förvisso välkommet för de familjer som lever på marginalen, men knappast nödvändigt för samtliga.

Regeringens prioriteringar av bidrag framför löften om jobb- och skolsatsningar imponerar inte. Lägg därtill höjd bensinskatt, något som finansminister Magdalena Andersson (S) lovade att inte införa 2014.

”Det är ett problem att man uppfattar våra vallöften som löften” sa den tidigare socialdemokratiske riksdagsledamoten Lennart Nilsson redan 1988. 30 år senare kan det komma att bli ett än större problem för Stefan Löfven och Socialdemokraterna.