Perfekt storm kräver perfekta åtgärder

Därför är det glädjande att regeringen och samarbetspartierna verkar ha förstått allvaret i situationen.

Ekonomin påverkas nu häftigt av reaktionerna på coronaviruset. Efterfrågan i rese- och besöksnäringen har i princip upphört. När såväl hushåll som företag blir oroliga för framtiden och håller hårdare i plånboken så går den självförstärkande effekt som kallas konjunktur ännu fortare. Varslen ökar nu betydligt och allt tyder på att arbetslösheten kommer få en ordentlig knuff uppåt. 

När även bankerna och finansinstituten börjar skälva och misstro varandras betalningsmöjligheter går kreditmarknaderna i baklås och finanskrisen är ett faktum. Vi är inte där än. Men det är på många vis en perfekt storm som tornar upp sig. 

Bankerna är förvisso bättre rustade än vid finanskrisen 2008. Och finansinstitutionerna är mer på tårna den här gången. I Sverige har Riksbanken aviserat 500 miljarder i utlåning till företagen samt stödköp av obligationer för 300 miljarder. Och finansinspektionen har slopat kapitalkravet på bankerna.

 

Samtidigt har skulderna nått ännu högre nivåer än vid den förra finanskrisen. Och de typer av snyggt förpackade skräplån som då utlöste krisen i USA cirkulerar fortfarande i det finansiella systemet. Det saknas inte heller nya orosmoment på kreditmarknaderna. Det låga oljepriset hotar i förlängningen USA:s oljeindustri. Vilken precis som fastighetsbranschen i Sverige är högt belånad. Hamnar vi i en situation där högt belånade tillgångar måste avyttras så riskerar det att sätta igång en spiral av förluster. Faller stora aktörer riskerar de att ta med sig finansinstitut i fallet. 

För att ekonomin ska rassla igång efter att coronasmittan ebbar ut krävs att vi undviker en sådan allvarlig kris. Det krävs också att så många företag som möjligt överlever den hastiga nedgången. Därför är det glädjande att regeringen och samarbetspartierna verkar ha förstått allvaret i situationen, när de under måndagen aviserade ett paket med korttidspermitteringar, likviditet via skattekontot och att staten tillfälligt tar över sjuklöneansvaret. 

Den här typen av tillfälliga strukturstöd behövs för att livsdugliga företag ska klara en extraordinär situation. Och de är att betrakta som goda investeringar till skillnad mot alla riktade företagsstöd som florerar till vardags och som förstör marknader istället för att stärka dem. 

 

Det statliga sjuklöneansvaret bör dock permanentas. Landets företag finansierar välfärdsstaten via ett antal skatter. Varför företagen, och inte välfärdsstaten, ska betala för lön när löntagarna är sjuka och inte kan arbeta är höljt i dunkel. 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Jakob Styrenius

Ämnen du kan följa