När kommunfullmäktige i Söderköping sammanträdde i slutet av juni beslutades det om strategisk plan för 2020-2023. Bland annat fastställdes låneramen för perioden till maximalt 1,2 miljarder kronor. Det är en hiskelig massa pengar den relativt lilla kommunen maximalt tillåts låna upp.

Skulle lånetaket slås i innebär det mer än en fördubbling av den nuvarande låneskulden. Enligt kommunens årsredovisning uppgick den långfristiga låneskulden år 2018 till 415 miljoner kronor. Jämfört med låneskuldens storlek år 2014 – som då var 284 miljoner kronor – tillåter det nya beslutet i fullmäktige en ökning med nästan en miljard kronor.

Bakgrunden till den nya låneramen är en krävande verklighet. Söderköping står inför en kostsam utbyggnad av skola, förskola, LSS och äldrevård. Enskilda byggnader behöver också renoveras och hanteras, så som Brunnslasarettet, Bergaskolan och Stenbrinken. En generell situation som känns igen från runt om i Kommunsverige.

Kanske behöver inte heller kommunen slå i lånetaket, det är i alla fall inte tanken. Enligt planen kommer den externa nyupplåningen öka med i runda slängar 400-500 miljoner kronor de närmaste åren, då återstår ett par hundra miljoner tills maxbeloppet 1,2 miljarder kronor slås i. Men det rör sig fortfarande om en enormt hög ökningstakt.

Förhoppningsvis är det med vånda som Söderköpings politiker tänker på den stundande nyupplåningen. Det som behövs framöver är beslutsfattare som värderar en god ekonomi högre än att få inviga nya verksamheter.

Särskilt i dag behövs det försiktighet, eftersom det för tillfället är så lätt för kommuner att låna. Pengar är i princip gratis.

Kommuninvest – kommunerna och landstingens egna kreditmarknadsbolag – är uppenbarligen bra på att leverera förmånliga villkor för sina långivare. Underlag som jag får ta del av visar att deras 3-månaders ränta inte har överstigit 0,2 procent det senaste halvåret. Och dessförinnan var det mestadels minusränta sedan mitten av år 2016.

Att det är så förmånligt för kommunerna i landet att låna pengar skapar underlag för en växande skuldsättning. Det är lätt att öka låneskulden när räntan rör sig kring nollstrecket. Men förr eller senare stiger räntorna.

Att öka belåningsgraden kanske också görs lite enklare i dag, på grund av förväntningar om ökade statsbidrag. Att det finns väletablerade förhoppningar om statsbidrag i höstbudgeten lär skapa en tanke att verksamheten bara behöver hållas flytande fram tills dessa statsbidrag blir beständiga.

Men i verkligheten finns inga garantier för att det ens kommer att skickas ytterligare statliga pengar till landets kommunhus. I stället för att rätta mun efter matsäck fortsätter investeringar enligt plan.

Att Söderköpings kommun behöver investera är inget som kan ifrågasätta. Däremot bör nyupplåning göras med yttersta försiktighet.

De hundratals miljoner som Söderköpings kommun avser låna upp nu, under ett fåtal år, ska någon gång betalas. Det är förpliktelser som i värsta fall riskerar att ärvas av kommande generationer.