Ledarkrönika Mellan kommuner råder en allas kamp mot alla. Segraren är den som lyckas attrahera nya invånare.

På sätt och vis handlar det om att äta eller ätas. Den kommun som inte har tillräckligt stor befolkning i arbetsför ålder får inte in tillräckligt med skattepengar för att klara de kommunala åtagandena, vilket på sikt kan tvinga fram kommunsammanslagningar.

Vad som krävs för att en kommun ska lyckas i striden om invånarantalet finns det en ganska tydlig föreställning om – det behövs storstadspuls. Men att många söker sig till storstäder eller kommuner i närheten av en större stad lär till lika stor del bero på att det där ges tillgång till en större arbetsmarknad.

Mest fördelaktigt verkar en typ av kommuner ha – det är sådana som kan erbjuda arbetspendlare trygga och pittoreska villamattor nära en storstad. Dessa kommuner behöver inte besvära sig särskilt mycket om näringslivsklimatet, eftersom de allra flesta ändå pendlar. Det som krävs är främst att den kommunala välfärdens kärna fungerar – skola och omsorg. Att erbjuda kommunala gymnasieskolor behövs knappt, då de allra flesta ändå lär söka sig till den närbelägna större staden efter grundskolan.

En kommun som på pappret verkar ha det precis så förspänt som en lokalpolitiker kan drömma om är Söderköping. Visst finns det problem även där, det har ju den senaste tiden rapporterats om ett pressat ekonomiskt läge för kommunen. Under 2018 hölls inte budgeten. Socialnämnden redovisade ett underskott på nio miljoner kronor och för fastighetsförvaltningen landade underskottet på fem miljoner kronor. Och som i många andra kommuner finns problemen kopplade till en åldrande befolkning i allt större behov av vård.

Men en sammanställning gjord av SVT (14/3) visar att Söderköping i stort har det förspänt. Skattekraften är högre än genomsnittet i riket. Under de senaste tio åren har dessutom skattekraften stigit mer än genomsnittet. I Söderköping är också den kommunala skattesatsen – 31,88 procent – lägre än det nationella snittet.

Dessutom är det geografiska läget bra. Från stora delar av Söderköpings kommun är det pendlingsbart till Norrköping och på vissa håll även Linköping. Det finns en pittoresk medeltidsstad och Göta kanal genomkorsar kommunen. I östra kommundelen finns en leende skärgård och i väster bostadsområden med Norrköping stad som närmaste granne. Söderköping lär även uppfattas som förhållandevis tryggt.

Därmed är det som upplagt för att Söderköpings kommun ska vara välmående. Oavsett om politiken väljer att försöka få befolkningsantalet att växa stort med nya bostadsområden eller väljer en mindre expansiv strategi är utgångspunkten bra.

Söderköpings tillsynes goda förutsättningar gör också kommunens framtid intressant för fler än de lokala skattebetalarna. För om Söderköpings kommun långsiktigt inte lyckas få ordning på ekonomin kan det säga två saker. Antingen handlar det om att den lokala styrningen i något avseende har misslyckats. Eller så beror det på att den spridda föreställningen om vad som krävs för att en kommun ska bli framgångsrik är felaktig. Skulle det sistnämnda vara fallet innebär det att nära nog alla landets kommuner har valt fel strategi för framtiden.