Som det går att läsa på nt.se kommer Skenäsanstalten på Vikbolandet att byggas ut kraftigt. Kriminalvårdens beslut på tisdagen innebär 86 nya platser, till skillnad från tidigare planerade 30 nya.
Det är ett utmärkt beslut, samtidigt som upprustningen fortgår också på andra orter, tretton stycken närmare bestämt. 900 anstaltsplatser tillkommer och därtill 200 platser på häkte.
Problemet är bara att det ändå inte räcker. Det diskuteras mycket huruvida kriminaliteten verkligen ökar så mycket som tycks framskymta i medierna. Tja, om så inte vore fallet skulle inte heller kriminalvården behöva byggas ut. Nu täcker nysatsningarna halva behovet. I dag är beläggningen på anstalterna 97 procent, på häktena 99. Ett utmärkt exempel på den faktiska överbeläggningen är situationen på fängelset i Västervik, som beskrivs i Västerviks-Tidningen. Därtill är renoverings- och moderniseringsbehoven på många håll stora.
Inom kriminalvården finns det förhoppningar om att lätta trycket genom fler "alternativa" straff. I stor utsträckning genom ökad användning av fotboja och nya former för samhällstjänst. Säkert både möjligt och rentav önskvärt i många fall. Men i andra riskerar man också att söka nödlösningar. Det finns en anledning till att det utdöms fängelsestraff. Brottslingar förtjänar att sitta bakom lås och bom.
Även om det finns seriös debatt i frågan, till exempel DN Debatt 20/11, kan man på andra håll – inte minst vänsterpolitiskt – misstänka kvardröjande rättsflum. Straff löser ingenting, egentligen är det samhällets (eller kapitalets) fel och så vidare. Numera genomskådar de flesta dumheterna, men genomslag för flumpolitiken har bidragit till det underskott på fängelseplatser som till dryga kostnader för skattebetalarna nu måste byggas bort under lång tid.
Därtill kommer att inte minst den grova krimininaliteten ibland nästan exploderat. Från en låg nivå har vi numera till exempel relativt sett betydligt fler skottlossningar i Sverige än i Tyskland. Denna grova brottslighet tycks gå ner i åldrarna och är dessutom starkt kopplad till misslyckad integrationspolitik i invandringstäta förortsområden. Sålunda har politiken under många år varit otillräcklig eller direkt felaktig på flera områden samtidigt. Framför allt har många makthavare av politiskt korrekta skäl vägrat se problemen och därmed inte heller gjort mycket för att åtgärda desamma.