Insändare Malmö FF spelar fotboll mot israeliskt motstånd. Och strax spelar Tennisförbundet Davis Cup-match med ockupationsmakten. Svenska företag, idrottare och akademiker samarbetar glatt med sina israeliska partners, svenska artister uppträder utan betänkligheter i Israel, och Sveriges regering belönar förtrycket med förmånliga handelsavtal. Varför sviker vi i Sverige så medvetet Palestina?

Israel ockuperar det som enligt FN:s beslut skall vara en palestinsk stat. Man bygger murar och stängsel, förstör egendom, fördriver människor och har flyttat in över 650 000 av sina egna invånare i så kallade bosättningar på beslagtagen mark. De som protesterar mot ockupationen fängslas och torteras, och de senaste tio åren har enligt FN-statistik över 5 500 palestinier, varav drygt 1 200 barn, dödats av israelisk militär.

Det palestinska civilsamhället har vädjat till oss att med sanktioner och bojkottaktioner få ett slut på ockupationen, och förmå Israel att erkänna staten Palestinas rätt att existera sida vid sida med Israel. Varför lyssnar vi i Sverige inte på detta? Varför är inte opinionen mot ockupationen och våldet större? Någon?