Svar på "Hemtjänstenheten i centrum läggs ner" (15/9):
Min mamma hade hemtjänst från Generalsgatan från februari 2018 till september 2019.
Det största problemet var mammas medicin. Inte en enda vecka under mer än ett år fick hon rätt medicin. Jag påtalade gång efter gång att de var tvungna att se till att hon fick i sig medicinen. Inte bara fråga om hon tagit den. Hon tappade ofta tabletter på golvet och fick på så sätt inte i sig bland annat hjärtmedicin med mera. Hon fick inte komma ut fast hon blivit beviljad tid till det. Gammal mat i kyl och i kök. Fick inte mat värmd varje dag. Det fungerade heller inte med matlådor som uteblev. Miss i beställningar. Hygienen sköttes inte. Hade kateter, men låg ändå i kissiga kläder och sängkläder. Avföring på toalett och på kläder. Väldigt dålig hälsa över lag, men fick inte den hjälp hon borde fått. I augusti förra året blev mamma beviljad särskilt boende. Efter någon månad fick hon plats på Värmlandsgatan 16. Dit flyttade hon så fort det gick, kanske en vecka efter vi tittat på lägenheten. Mamma flyttade in på måndagen och på lördagen samma vecka var hon med på dopet av hennes barnbarnsbarn. Flera av våra släktingar kunde då se hur hon redan blivit piggare och mer med i samtal.
Droppen var när jag skulle tömma hennes lägenhet på Trädgårdsgatan. Det hade luktat illa i lägenheten under en längre tid. Jag tänkte att det berodde på att det var gammal mat med mera. Men för att inte lukten skulle följa med till nya boendet ville jag tvätta alla hennes kläder. Mamma har haft några strokes vilket gör att hon är förlamad i vänster sida. Jag tog en påse med rena kläder för att lägga ner tillsammans med andra kläder i en större påse. När jag tagit bort de översta kläderna låg det smutsiga kläder med avföring på under de rena kläderna. Inte konstigt att det luktade illa i lägenheten. Eftersom mamma är förlamad i ena sidan måste det vara hemtjänst som lagt rena kläder över smutsiga kläder. Mamma var under den här tiden väldigt förvirrad, vilket kan förklaras med att hon inte fick sina mediciner och inte mat varje dag. De hade även en lista som skulle fyllas i när hon fick medicin, men den stämde aldrig. Ångrar att jag inte gjorde någon anmälan då.
Vår räddning blev att mamma fick komma till Värmlandsgatan, det gör att hon fortfarande lever, vilket jag tvivlar på att hon skulle gjort om hon bott kvar på Trädgårdsgatan. Hon har det helt underbart nu och är en helt annan människa, piggare och gladare. Vi är så tacksamma för den omsorg hon får på Värmlandsgatan 16 våning tre. Alltid glada, trevliga och tillmötesgående trots alla nedskärningar och den här pandemin som medför massa extrajobb för dessa änglar.
Annika