Så här års brukar förra årets bokslut vara lagt till handlingarna. I år är allt försenat eftersom de styrande S, L, C och KD fortfarande funderar på ansvarsfriheten för Liberalernas kommunalråd. Jag ägnar den tiden åt att belysa delar av 2018 och den här artikeln handlar om skolresultat.

Det är positivt att behörigheten för några kommunala skolor ökar 2018. De bidrar till att kommunen kan visa bättre måluppfyllelse. Fortsatt framgång kräver dock att S, L, C och KD ser mönster i statistiken – jag vill påtala detta:

1. Bättre skolresultat har krävt mer pengar.

Två kommunala skolor med bättre resultat är Mosstorp och Navestad. De har höjt andelen behöriga elever till gymnasiet med nästan tio procentenheter. Samtidigt har skolorna totalt för 2017 och 2018 överskridit sin budget med nästan 16 miljoner. Hagaskolan visar också en svag förbättring men även där har skolan överskridit sin budget. Skulle S, C, KD och L kunna tänka sig att bli ense med mig om att det finns relevanta samband mellan resurser och skolresultat?

2. Landsbygdsskolan som blev förloraren.

Det är ledsamt att ta del av Vikbolandsskolans resultat och ekonomi. En landsbygdsskola är en viktig förutsättning för en levande landsbygd. 2018 försämrades redan låga resultat med fem procentenheter och ekonomin är problematisk sedan flera år. Högre resultat kräver att fler elever undervisas av behöriga lärare. Ett stort problem är kommunens rigida lönesättning där det finns ytterst lite utrymme att erbjuda högre lön för att locka lärare till exempelvis landsbygden. Resursfördelningen bör ta hänsyn till att en skola utanför staden kostar mer. Vi behöver veta hur vi kan förbättra likvärdigheten mellan stads- och landsbygdsskolor. Kan S, C, KD och L göra gemensam sak med mig i detta?

3. Tre högstadieskolor sticker ut positivt.

De som både har höjt skolresultat och klarat budget är Djäknepark, Ektorp och Hultdalskolan. Dessa fick till och med ett mindre överskott. Jag tycker dock att det är värt att fundera över varför skolor med överskott inte har ännu högre skolresultat eller om dessa överskott skulle kunna användas på skolor med lägre total elevpeng?

Avslutningsvis vill jag hävda att goda skolresultat ska lyftas fram men vi ska samtidigt analysera det som inte går bra. Min analys visar att någonting skaver och jag tror det handlar om nuvarande politiska styrning.

Kvartetten har inte som mål att alla barn ska lämna grundskolan som behöriga för ett gymnasieprogram – de nöjer sig med att 75 procent klarar det. Konsekvensen av detta mål är bland annat att vissa enheters framgångar kan släta över lägre resultat och att utbildningsnämnden ändå når uppsatta mål. Det bidrar till ökade klyftor vilket kanske är en politik för socialdemokrater som räds svåra prioriteringar men jag delar inte den ambitionsnivån. Jag kommer fortsätta hävda att alla barn har rätt att kunna fortsätta från grundskolan direkt till ett nationellt gymnasieprogram. 2018 års bokslut visar med all tydlighet att det kommer krävas fortsatta politiska prioriteringar för att uppnå det.

Sophia Jarl (M)

oppositionsråd Norrköpings kommun