Ny vindkraft pressar elkostnaderna

Vi hoppas att kommunerna i Östergötland vill fortsätta dra sitt strå till stacken för att främja den fortsatta vindkraftsutbyggnaden, skriver fem branschföreträdare.

Vindkraftsutbyggnaden minskar klimatutsläppen kraftigt, sänker elpriset och skapar nya jobb, framhåller debattörerna.

Vindkraftsutbyggnaden minskar klimatutsläppen kraftigt, sänker elpriset och skapar nya jobb, framhåller debattörerna.

Foto: Erik Johansen/NTB scanpix/TT

Debatt2019-11-08 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sedan den blocköverskridande energiöverenskommelsen 2016 har det investerats över 80 miljarder kronor i ny vindkraft i Sverige, enligt en ny granskning. Det innebär att vi år 2021 får ytterligare 25 TWh vindkraftsel.

Enligt FN:s klimatpanel måste världens klimatutsläpp halveras fram till 2030 om vi ska klara temperaturmålet i Parisavtalet. Vindkraften kan minska klimatutsläppen både kraftigt och snabbt, eftersom den möjliggör en klimatsmart elektrifiering i Sverige och också minskar utsläppen från fossilkraft i våra grannländer.

Förra året släppte Sverige ut cirka 54 miljoner ton växthusgaser. Den nya vindkraften kan på några få år minska klimatutsläppen med motsvarande drygt 25 procent av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser (25 TWh x 600 000 ton ger 15 miljoner ton i utsläppsreduktioner). 

Men vindkraften är inte bara viktig för att motverka klimatkrisen.

Elpriset sänks. Den nya vindkraften pressar elpriset med cirka 7,5 öre/kWh. Det betyder att elkonsumenternas kostnad i Östergötland kan pressas med omkring 490 miljoner kronor, eftersom det under 2017 användes 6,5 miljarder kWh el i länet.

Fler jobb.Det skapas drygt 18 000 nya årsarbeten, när man lägger samman jobb som uppstår i byggnations- och driftsfasen.

Nya industrier och ökad energiskatt. Det låga elpriset lockar nya industrier och anläggningar till Sverige, och dessa skapar inte bara ytterligare arbetstillfällen och skatteintäkter utan ökar också statens inkomster från energiskatt.

Vindkraften står nu på egna ben och klarar sig utan statligt stöd. Men den måste ges tillstånd att byggas i bra vindlägen. Två åtgärder är särskilt viktiga för den fortsatta utbyggnaden:

För det första bör vindkraftens klimatnytta få en större tyngd i tillståndsprövningen. Detta bör regleras genom ett tillägg i miljöbalken.

För det andra bör kommunerna få en större del av den ekonomiska nyttan av vindkraftsetableringar i den egna kommunen. Fastighetsskatten från vindkraftverk bör överföras från staten till kommunerna.

Vi vet att det ibland finns ett lokalt motstånd mot vindkraft, och det är förstås mycket viktigt var vindkraften placeras. Men vi kan inte blunda för att vindkraftsutbyggnaden kraftigt minskar klimatutsläppen, sänker elpriset, skapar nya jobb och ökar statens inkomster från energiskatt.

Vi hoppas att kommunerna i Östergötland vill fortsätta dra sitt strå till stacken för att främja den fortsatta vindkraftsutbyggnaden.

Linda Burenius, head of public affairs, OX2
Hans Carlsson, vd, Siemens Gamesa Renewable Energy
Maria Röske, vd, wpd
Charlotte Unger Larson, vd, Svensk Vindenergi
Peter Zachrisson, vd, Stena Renewable