I hälso- och sjukvårdslagen fastslås att vård ska ges på lika villkor och med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Mycket av lagstiftningen kring vården är fokuserad på ett bra bemötande mellan patient och vårdgivare.

Men i de diskrimineringsärenden som kommer in till Byrån mot diskriminering i Östergötland har vi sett att anmälningar inom hälso- och sjukvården ofta handlar om upplevelser av att bli sämre bemött än andra. Även rapporter från Socialstyrelsen och Diskrimineringsombudsmannen visar att människor inte ges likvärdig vård.

De grupper som i samhället redan är särskilt utsatta när det gäller diskriminering, människor med utländsk bakgrund, personer med funktionsnedsättning och hbtq+ personer, fortsätter att vara det även i mötet med vården.

Det är mot bakgrund av detta som Byrån genom sitt årliga arrangemang Dagen mot diskriminering vill lyfta hur vårdgivare genom ett normkritiskt bemötande kan förebygga diskriminering.

När mötet med vården upplevs som besvärligt beror det ofta på omedvetna faktorer som leder till en diskriminerande handling. Vårdpersonal verkar inte i ett slutet system, utan är påverkade av samhällets normer, det vill säga föreställningar och förväntningar på hur vi ska se ut och bete oss, vilka kan vara diskriminerande.

För att uppnå ett gott bemötande och förebygga diskriminering i vården är det därför oerhört viktigt att vårdpersonal arbetar på ett normmedvetet och normkritiskt sätt genom att kritiskt granska de normer som kan leda till diskriminering. Detta är inte ett arbete som görs på en dag. Det handlar om att löpande försöka få syn på vilka föreställningar man som vårdgivare bär med sig i sin profession, vilka normer finns i hälso- och sjukvården och hur detta kan påverka mötet med patienterna.

Hur gärna man än vill går det inte att få bort normer, men det som vårdpersonal behöver reflektera kring är hur man kan förändra de normer som gör att vissa grupper blir sämre bemötta än andra. Reflektion kan göras individuellt men det kan inte nog poängteras att ett framgångsrikt normkritiskt och förändringsarbete måste gälla hela hierarkin. Cheferna inom hälso- och sjukvården måste leva upp till lagens krav, förebygga diskriminering och ge vårdmedarbetarna goda förutsättningar för att vara en del av detta arbete.

Ghyslaine Nindorera och Sandra Isaksson

Kommunikatör respektive ordförande för Byrån mot diskriminering i Östergötland