I början av september fick vi som har boendestöd i Norrköping ett brev från kommunen. Första raden informerade oss om att det kommer ske förändringar inom boendestöd i höst. Redan där fick nog många av oss brukare en klump i magen. Resten av brevet var värre. Norrköpings kommun har flaggat för en stor omorganisation av boendestödet där i praktiken alla brukare kommer få helt nya boendestödjare och team. Man kan dessutom inte lova att man får samma boendestödjare varje vecka, utan vem om helst i teamet kan dyka upp på ens bokade tider.
LÄS MER: "Det här blev väldigt tokigt."
Ett boendestöd som fungerar hjälper oss med psykiska funktionsnedsättningar eller funktionsvariationer att ta del av samhället på liknande villkor som ”vanligt folk”. Och några av de viktigaste sakerna för att stödet ska fungera är att man känner förtroende för sina boendestödjare och att man får en kontinuitet där det inte dyker upp olika personer varje gång, som det gör i hemtjänsten.
Hur uppfylls samhällskontraktet för oss när vi brukare ses som köpare av rent fysiska tjänster där personkemi, förtroende och samspel är irrelevant och kommunen anser att insatsen inte ska vara ”personbunden”? I kostnadseffektivitetens namn kommer även möjligheten till bilstöd, där boendestödjaren kan använda en av boendestödets bilar och brukaren debiteras per körd kilometer, försvinna för de brukare som har svårigheter att nyttja kollektivtrafik för att ta sig till olika aktiviteter.
Även boendestödjarnas arbetsmiljö kommer att ändras drastiskt av de här åtgärderna då kommunen vill dela upp boendestödjar-teamen i geografiska områden istället för som nu – ett flertal mindre team med olika psykiatriska och psykosociala inriktningar.
Ett antal tjänster kommer även försvinna från boendestöd. Boendestödjarna själva kommer behöva förhålla sig till nya grupper, områden och medarbetare, dessutom är det de som kommer få försöka lindra och handskas med brukarnas känslor av vanmakt och ångest som kommunens besparingar orsakat.
Många brukare kommer säga upp sitt boendestöd och bli mer isolerade än vad de redan är, eftersom förändringarna kommer bli för svåra att hantera. Speciellt när beskedet kom i ett opersonligt massutskick, helt utan förvarning. Man undrar om brukarbortfallet fanns med i de ekonomiska beräkningarna av kommunen.
När man rycker bort samhällskryckan från någon vars enda fasta punkt i tid och rum är just boendestöd så borde man tänka på att de kostnader man tror sig spara kanske bara flyttas över på andra instanser inom kommun och landsting. Fast nog borde slöseriet på mänskliga resurser vara tillräcklig orsak för att återkalla organisationsbeslutet?