Garvarehuset såldes 2016 men kommunen är fortfarande lagfaren ägare.
Det betyder också att köpen inte fullbordats juridiskt sett och kommunen ännu inte kunnat erhålla köpeskilling på totalt 7,6 miljoner.
Vanligen ska lagfart sökas senast tre månader efter köp, men det finns undantag som gör att lagfartsansökan kan vänta tills vissa villkor i köpeavtalet uppfyllts. Villkor som kan vara förknippande med åtaganden från bägge parter.
– Det finns undantag i jordabalken som säger att tid för sökande av lagfart för förvärv som är beroende av villkor räknas från det att köpet är fullbordat, det vill säga när villkoren är uppfyllda och fastigheten överlåtits, säger Mattias Geving, blivande kommunalråd, (S).
Så här såg Garvarehuset ut 2016. Den låga tillbyggnaden är riven liksom övergången till Funkishuset.
Garvarehuset såldes i juni 2016, för 300 000 kronor, där kommunen åtog sig renovering för fyra miljoner. Dåvarande kommunalrådet Erland Olauson (S) ansåg försäljningen innebära en vinst eftersom kommunen planerat rivning som skulle ha kostat sex miljoner.
Men för att kunna fullfölja försäljningen av Garvarehuset för bostadsändamål krävs en detaljplaneändring, vilket det enligt avtalet med köparen är kommunen som ska stå för.
– Det har tagit lång tid, lite för lång tid kan en tycka, att genomföra den detaljplaneändringen, men det som också försenat det planerade kontors- och bostadsbyggandet är att omfattande miljöundersökningar behövde göras i fastigheten, säger Mattias Geving.
– Det är fortfarande målsättningen att fullgöra affären så vitt jag känner till.
Även för det sålda Sjöhuset 2019 står kommunen som ägare i fastighetsregistret.
Sjöhuset såldes sommaren 2019 för 7 300 000 kronor och köparen har stora och långt framskridna planer på att förvandla huset till bostadshus.
– Här finns villkor i avtalet om att bygglov ska finnas för ombyggnation i översta våningen innan köpet fullbordas, säger Mattias Geving. Att söka bygglov går att göra även utan lagfart.
Enligt tidigare intervju med ägaren skulle ombyggnaden ha börjat nu, men försenats på grund av pågående pandemi. Men än finns tid, villkoret gäller till 1 juni 2021.
Varför väljs villkorade köpeavtal som kan sträcka sig över flera år, istället för direkt försäljning och direkt inkomst för kommunen?
– Oftast när kommunen ska sälja en fastighet så har vi politiker önskemål om vad vi vill ska äga rum i fastigheten eller att någon form av utveckling ska ske. Det har vi försökt säkra upp genom villkor i köpekontrakten, säger kommunalrådet Jenny Elander EK (C).
Oppositionsrådet Per Hollertz (M) tycker för sin del att systemet spelat ut sin roll.
– Tanken har varit god med de olika villkoren i köpeavtalen. Deras syfte är att kommunen försöker försäkra sig om att det blir en utveckling av fastigheterna som kommunen säljer, säger Per Hollertz.
– Tyvärr har det dock visat sig att dessa klausuler och villkor inneburit att avsluten på affärerna drar ut på tiden. Kommunen (egentligen bolaget CVAB) har då hamnat i ett läge där man ligger kvar som ägare till fastigheterna med allt vad det drar med sig.
– Man hamnar i ett vänteläge, där man tills affärerna är avslutade har kvar både kostnader och intäkter avseende fastigheterna. I framtiden tycker jag att man bör undvika alltför invecklade villkorade upplägg och istället eftersträva mer rena direkta försäljningar, säger Per Hollertz.
Fotnot: CVAB, Centrumhuset i Valdemarsvik AB, ett helägt kommunalt fastighetsbolag.