Ett Törnrosaslott kommer fram i ljuset

Till hösten skall ljuset vara tillbaka vid Herrborum. Då skall allt sly vara borta.
I stället för att stirra in en grön mur ska man blicka ut över skärgårdsviken.

9 juli 2007 04:00
- Nu är det ett Törnrosa-slott utan Törnrosa.
Det säger Jarl Stenbock, 67 år, arvtagare efter greve Magnus Stenbock, som avled i maj i år, 95 år gammal. Även den nye Stenbock tituleras greve, men för honom är det utan större vikt.
- Adelsskapet förpliktigar, men är inget att stoltsera med, sade han redan i den första intervjun med NT.
Nu har vi fått möjlighet att träffa den nye gårds-ägaren på plats. Han kom från hemstaden Helsingfors den 30 juni och stannar juli ut.

<span class="mr">Jeans och rutig skjorta
</span>På något vis vilar Magnus Stenbocks ande fortfarande över Herrborum i Sankt Anna och jag klär mig efter de normer han satte. Förmodligen möter Jarl Stenbock i jeans och rutig skjorta, tänker jag på vägen ut.
Husfrun Lena Stenmark tar emot och lotsar oss in i till ett bord dukat med kaffe och finska pinnar. Jarl Stenbock hälsar välkommen - i jeans och rutig skjorta. Han ursäktar de slitna möblerna.
- Jag är inte van att vara "herre", svarar han på frågan hur det känns att gå omkring som nybliven ägare till en egendom taxerad till drygt 40 miljoner kronor och med betydligt högre marknadsvärde.
- Jag känner mig mer som en vd som skall ta hand om ett företag, säger han.
Det är en bra beskrivning, för det kommer att bli ett enormt arbete att få Herrborum i fullgott skick. Jarl Stenbock är försiktig i sin beskrivning av förfallet. Han vill inte låta anklagande mot den förre ägaren. För där finns också en respekt för hans sätt att värdera liv.
Från ungefär 1990 har inget levande fått röras och inte en kvist brytas. Men växtligheten har också skadat byggnaden svårt.
- Titta vilken utsikt det skulle vara om man fick bort allt skräp, säger Jarl Stenbock med en gest mot fönstret. Genom det gröna skymtar något blått.

<span class="mr">Kostar miljoner
</span>Nästa stora projekt är själva herrgårdsbyggnaden. Där kommer Jarl Stenbock att ta hjälp av byggnadsexperter för att få veta vad som måste göras och i vilken ordning det kan ske. Det kommer att kosta miljoner. Bland annat kan det finansieras av skog som hittills aldrig har avverkats.
- Jag kommer att få nytta av min tid som egen företagare, säger han.
Fram till pensioneringen hade Jarl Stenbock eget företag med marknadsundersökningar som specialitet.
Har du aldrig övervägt att sälja?
- Det är bara ett par månader sedan jag tillträdde och har inte hunnit gå igenom allt, svarar han.
Han har varit runt på ägorna med bil och båt för att se sig omkring bland naturreservat och torp.
Men, nej, Jarl Stenbock räknar med att bli kvar på Herrborum. Kanske till och med av skattetekniska skäl skriva sig på orten.
- Jag trivs här och kommer att trivas ännu bättre när vi fått fram allt ur växtligheten, säger han. Men ortsbefolkningen har jag inte hunnit träffa, bara kyrkoherden och kantorn samt Mörners på Torönsborg.
Flytta hit på heltid är inte aktuellt. Hela hans sociala liv sedan 50 år finns i Helsingforstrakten.
Men halva året vid Herrborum, det kan han tänka sig.
Två anställda finns kvar. Till vintern måste bevakningen ordnas och fungera dygnet runt.
- Men egentligen finns det inte något av värde här, säger han och vi tittar upp mot väggarnas alla porträtt som i decennier stirrat mot herrgårdens invånare. Möblerna är vackra, men slitna. Tapeterna moderna på nytt.

<span class="mr">Fyra år första gången
</span>Herrborum är i grunden väldigt vackert under den hårt slitna ytan.
Första gången Jarl Stenbock var på Herrborum var 1944, han var fyra år då.
- Jag minns att jag inte fick äta i matsalen, utan mamma fick ge mig mat i serveringsrummet. Barn skulle inte äta med de vuxna. Det stred helt mot vår egen familjs princip, berättar Jarl Stenbock.
Sista gången han hälsade på var 1997. Att han skulle bli ensam arvtagare till Herrborum har aldrig funnits i hans tankar.

<span class="mr">Kämpade för gods
</span>- Magnus Stenbock avled den 2 maj. Den 5 maj ringde en advokat och berättade att jag var universalarvinge. Jag blev förvånad.
Varför tror du att det blev just du som fick ärva?
- Testamentet var undertecknat 1990. Då kämpade jag för att få tillbaka Kolk. Jag tror att han högaktade mig för det.
Kolk är ett estländskt gods som varit i Stenbocks-ättens ägo sedan 1658 men som nationaliserades av Sovjetunionen 1940. 1993 fick släkten godset tillbaka, nu förminskat från ursprungliga 50 000 hektar till 105. Även det var mycket förfallet, men är nu rustat och ägs av en
familjestiftelse. Där finns bland annat restaurang, hotell och museum och drivs av Jarl Stenbocks son.
Erfarenheterna från den restaureringen tror han kommer till nytta vid Herrborum.

<span class="mr">Ingen gästverksamhet
</span>Någon fortsatt gästverksamhet vid Herrborum blir det inte, men han förstår Magnus Stenbocks behov av att det kom folk till herrgården. Det ringer många "nära vänner" till gamle greven och frågar.
Däremot kommer sommaren att fyllas av besök, men då av Jarl Stenbocks hustru, två döttrar och en son samt en hel rad barnbarn. Själv stannar han juli ut, minst. Hans äldsta dotter kommer att hjälpa honom med renoveringsarbetet.
Vårt besök börjar lida mot sitt slut. Vi har träffat en greve med låg profil, som inte vill vara med på bild, men som till sist säger okej till ett foto via en spegel. Jarl Stenbock beskriver sig själv som en "liten trind och fet gubbe" och lägger nu till Astrid Lindgrens Karlsson på taket som en figur han tycker han liknar. Humorn finns hela tiden nära.
Jarl och Magnus Stenbocks värderingar ligger långt ifrån varandra, men ett gemensamt epitet är gentleman. Jarl Stenbock går aldrig först genom en dörr.
På väg därifrån träffar vi på Göte Aspling, 84 år. Han har bott nedanför herrgården i 40 år.
- Det här blir bra. Jarl Stenbock är trevlig. Nu får man säga du och klippa gräs och buskar.
Herrborum 3:1, 659 hektar. Omfattar själva Herrborum, Fiskartorpet, Inspektorbostaden, Källarstugan, Rosenhagen, Rättarstugan och Vagnsbodhuset. I Herrborum 3:1 ingår 118 hektar naturreservat indelade i tre områden,
Herrborum 3:3, 10 hektar. Omfattar Lugnet.
Uggelö 1:3, 31 hektar. Nio öar ingående i Uggelö naturreservat.
Taxeringsvärde Herrborum 3:1 och 3:3, samt Uggelö 1:3: 17,5 miljoner kronor.
Arentorp 5:1, 813 hektar. Omfattar bland annat Addlund, Charlottenborg, Nybygget, Stora Uppäng och Lilla Arentorp.
Arentorp 5:7, 123 hektar. Omfattar Stora Ulvebo.
Bråta 4:2, 23 hektar och Bråta 4:3 34 hektar. Ingår i ovanstående.
Taxeringsvärde Arentorp 5:1, 5:7, Bråta 4:2 och 4:3, totalt 22 miljoner kronor.
Arentorp 5:18, 5:19 och 5:20, totalt 5 370 kvadratmeter (0,5 hektar). Småhusenheter/fritidstomter. Taxeringsvärde: Totalt 893 000 kronor.
Eknön 1:1, arealuppgift saknas. Omfattar Eknöns naturreservat.
Degerhov 1:9, 4 hektar. Omfattar Notuddeholmen mellan Eknön och fastlandet.
Taxeringsvärde Eknön 1:1 och Degerhov 1:9, 956 000 kronor.
Areal, totalt: Cirka 1 700 hektar.
Taxeringsvärde, totalt: Cirka 40,5 miljoner kronor.
Källa: Lantmäteriet
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!