Med spår från 1600-talets Norrköping

Det är ett kvarter, som för Norrköpingsborna förr var lika med stadens fattigvård. Men här gräver arkeologerna vid företaget Arkeologikonsult sig långt ner i historien, tillbaka till början av 1600-talet.

26 augusti 2010 00:00
Kvarteret i fråga heter Ruddammen och där ska kommunen bygga det nya Hamnbrohemmet.

 

För inte så länge sen var staden Norrköpings historia från slutet av 1500-talet och en bit in på 1600-talet i stort sett som ett oskrivet blad. Men i takt med att det har byggts och att det ska byggas inom de centrala delarna fylls det tomma bladet, sakta men säkert, med information.

 

Så även för Ruddammen, där den tidiga historien har varit tämligen okänd. Men mynt från sent 1500-tal, en stenlagd källare från 1600-talet, gamla husgrunder, kritpipor, keramik, passglas och en odlingsbädd, kan berätta om mänsklig aktivitet i kvarteret.

 

Stadsjordarna
Den första kartan över Norrköping är daterad till 1640-talet. Enligt den omgavs staden av stadsjordar, där borgarna kunde odla sina grödor. Det aktuella kvarteret låg då i den östra utkanten av den historiska bebyggelsen, kanske med egna odlingar.

 

Vad som först antogs vara rester av en träbro, som återfanns i tomtområdet närmast Strömmen, har nu fått en annan teori.

 

- Det kan röra sig om ett träplank som fungerade som inhägnad, säger Michel Carlsson, en av grävledarna vid Arkeologikonsult.

 

- Men där tror vi att det rör sig om 1700-talet.

 

Norrköpingshus
Namnet på kvarteret kommer av anknytningen till det slott som kallades Norrköpingshus, uppfört av Johan III på 1580-talet och som låg ungefär där nuvarande Hedvigs kyrka är belägen.

 

Slottet Norrköpingshus ritades av nederländaren Hans Fleming och ska ha varit en pampig byggnad, med 300 fönster, två torn och omgivet av en vallgrav.

 

Till slottet hörde ett stort jordbruk och österut sträckte sig de kungliga odlingarna och trädgårdarna. Ett faktum, som bland annat går igen i namnen Trädgårdsgatan och dåvarande kvadraterna Ruddammen, Vattenkonsten och Trädgården.

 

Elisabeth Vasa
Men det var inte Johan III själv som kom att hålla hov i Norrköping, utan hans syster, prinsessan Elisabeth Vasa. I mitten på 1590-talet flyttade hon in i Norrköpingshus, med ett stort hov på hundratals personer.

 

Vasaslottets historia i Norrköping blev kort. Det brann ned 1604. Några rester av en ruddamm till Norrköpingshus har man inte träffat på.

 

Fynden från 1700-talet består bland annat av husgrunder, delar av en överbyggnad till en kakelugn, kritpipor och keramik.

 

Under den senare delen av 1800-talet var Ruddammen centret för stadens fattigvård.

 

Fattigvårdsanstalt
Här fanns stadens omsorg om de fattiga. Ett hus, som gick under benämningen Nya Arbetshuset, hade uppförts i slutet av 1850-talet, ritad av stadsarkitekten Carl Theodor Malm. Här inrättades en fattigvårdsanstalt för män som av olika anledningar inte kunde försörja sig.

 

Vid arbetsinrättningen fick de mat och husrum och sysselsättningen bestod av textilarbete.

 

Män och kvinnor var separerade i varsitt fattigarbetshus och här låg även ett särskilt fattigvårdssjukhus. På andra sidan kvarteret, ut mot Generalsgatan, återfanns inrättningen för kvinnor.

 

Med tiden ansågs de båda inrättningarna som otillräckliga och fattigvården flyttades i stället år 1910 ut till Sandbyhov.

 

Handelsgymnasium
Efter fattigvården flyttade handelsgymnasiet in i kvarteret, långt senare omvandlad till Kungsgårdsskolan. Och 1957 förvandlades den gamla 1700-talsbyggnaden vid Trädgårdsgatan 39 till stadens första kommunala ungdomsgård, T 39, med KFUM som huvudman.

 

Källa: Det okända Norrköpingshus, av Björn Helmfrid.
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Lasse Södergren