Fem omgångar har spelats. Lika många återstår.

Vita Hästen har fått god effekt med Sune Bergman som ny tränare och har vunnit fyra av de fem bataljerna. Ett facit som placerar Vita Hästen högst upp i tabellen.

Det är bara att konstatera att det ser bra ut för kusarna.

Hur ser det då ut för övriga lag i serien? Hur är utsikterna att nå allsvenskt spel? Vad har stuckit ut?

Sportens Kenny Wiis har borrat ner sig hos alla sex lag och kommit fram till följande:

1) Vita Hästen, 12 poäng.

– Det har inte alltid sprakat spelmässigt, men vad gör det egentligen? Allt handlar om poäng och de har Hästen håvat in på ett bra sätt. Hemmaförlusten mot Tranås var retlig och överraskande – om Hästen hade vunnit den hade de haft ena skridskon inne i allsvenskan redan nu – men samtidigt "reparerades" det genom de två starka bortatriumferna mot Kristianstad och Almtuna.

Marcus Eriksson tar för sig av den extra tiondelen han får mot division 1-motståndet, Henrik Rommel är en atombomb i powerplay, Christopher Fish banar väg med sin kvalserierutin, Viktor Kokman har varit en stor faktor, Amil Krupic visar att han hör hemma i allsvenskan och Jens Hellgren har fått upprättelse med Sune Bergman i båset.

Hästens stora framgångsmedicin är ett powerplay (40 procent) som får det att vattnas i mungiporna. Magin där gör att det inte är hela världen att de inte osar potens i spel fem mot fem.

Chans att spela allsvenskt nästa säsong: 70 procent.

2) Kristianstad, 10 poäng.

– På förhand var det Kristianstad som skulle vara de allsvenska lagens stora utmanare. Det snacket har också visat sig innehålla substans så det räcker och blir över. Vinsten hemma mot Almtuna var det slutliga kvittot på att KIK kommer att vara med och dansa till de sista två omgångarna. Här finns spelare som håller på allsvensk nivå; Fredrik Hansson, Johan Lundgren, Joel Gistedt, Tony Pappila, Fredrik Lindblom och Victor Löfstedt – och det visar dem med all önskvärd tydlighet. Handbollsstaden Kristianstad har förvandlats till en hockeystad. Permanent? Kanske, om KIK tar steget upp som de har jobbat för under ett par säsonger nu. KIK har tre matcher kvar i hemmarinken. De har krattat upp fint för sig själva och kan lira utan press. En kombo som är lättomfamnad.

Chans att spela allsvenskt nästa säsong: 60 procent.

3) Almtuna, 9 poäng.

– Efter tre omgångar och full pott: Total harmoni, det här kommer ju Almtuna att greja galant.

Efter fem omgångar och två raka förluster: Nu svajar det och frågetecknen hopar sig.

Just att förlusterna har kommit mot toppkonkurrenterna Vita Hästen och Kristianstad torde oroa rejält. För i övrigt har AIS bara besegrat division 1-lagen, varav två i Gränby Ishall.

Tony Mårtensson och Jens Jakobs levererar poäng. Alexander Lunsjö flyger fram och toppar i stor stil kvalseriens poängliga. Men det skakar under marken i Uppsala, de står inför en hård prövning och är pressade.

Jag tror fortfarande att Almtuna hänger kvar. Men det verkar bli marigare än jag trodde. I nästa omgång väntar Tranås på bortais. Där får vi se vad AIS är gjorda av.

Chans att spela allsvenskt nästa säsong: 65 procent.

4) Tranås, 8 poäng.

– Vad de kör, tranorna. Jag kan inte låta bli att charmas av dem. TAIF njuter av varje tekning, varje gurgel, varje icing där ute – och är ett obehagligt motstånd.

Det är egentligen mer än tillräckligt att ha nått kvalserien. Tranås säsong är redan en formidabel succé. Spelarna har dock gett sig tusan på att inte bara röra om i grytan, utan att på riktigt utmana om en allsvensk biljett. De tre poängen borta mot Hudiksvall senast skickade en tydlig signal om det – för de som inte tog Tranås på allvar efter att de borstat undan Allettan-suveränen Kallinge/Ronneby med 2–0 i matcher i play off.

Tranås är ett väloljat lagmaskineri som har kuggat i och får ut max av alla spelare. Skadorna på viktiga Fredrik Lindström och Anton Blomberg påverkar inte nämnvärt vilket är imponerande.

Om smålänningarna går upp, så borde det enda rimliga vara att Ove Fundin-statyn får sällskap av en dito på Eric Gustafsson.

Chans att spela allsvenskt nästa säsong: 20 procent.

5) Hudiksvall, 5 poäng.

– Lite mellanmjölks-stämpel på "Glada Hudik" efter halva serien. Det har varken varit bra eller dåligt. Conny Strömberg påpekade på sin Instagram – och beklagade sig över – att Hudiksvall får klart färst powerplay av lagen. Det är sant att HHC inte får så många PP, men det beror så klart till stor del på de själva. De gör inte livet tillräckligt svårt för motståndarna helt enkelt.

Conny har annars skött sig helt okej, medan ex-Hästen Erik Flood har det motigt med –5 i plus/minus. I övrigt har viktiga poängspelare som Markus Kinisjärvi och Patrik Elfsberg haft trubbel att få det att lossna i den tuffare omgivningen. Hudiksvall behöver ett smärre mirakel för att nå avancemang. Även fast Glysishallen påminner om en kyrka är det nog att hoppas på för mycket.

Chans att spela allsvenskt nästa säsong: 2 procent.

6) Boden, 1 poäng.

– Det skulle bli ruggigt tufft att komma till Björknäshallen i ett snötäckt Boden.

Hur det har blivit med det? Två hemmatorskar mot Kristianstad och Hudiksvall.

Nej, Boden har inte räckt till i det här sällskapet och blivit ännu ett bevis på att söderlagen generellt håller en bättre nivå än kollegorna i norr. Att Boden inte skulle vinna matcher tack vare något skimrande CCCP-spel visste vi. Men nu har heller inte deras fysiska approach lönat sig. Då blir poängskörden per automatik skral.

Jag har dock svårt att se att Boden ska gå segerlösa ur det här kvalet. Frågan är bara var vinsten kommer.

Chans att spela allsvenskt nästa säsong: 0 procent.