LÄS MER: Statistiken som avslöjar IFK

LÄS MER: IFK:s sju-ka facit mot Häcken

LÄS MER: Krönika: Målet som påminner om att allt är möjligt

Artikelbild

LÄS MER: IFK-arna som kan prisas på galan

Precis som IFK har AIK ingen busenkel uppgift framför sig i den sista allsvenska omgången som kommer sätta punkt på allt guldsnack 2018.

Nanne Bergstrands vikarie i Kalmar, Henrik Rydström, kan både se till att guldet hamnar utanför huvudstaden och i en av hans största rivalers händer – Andreas Johanssons.

– Jag var rätt sen med att spela i allsvenskan, runt 27 år, då vi etablerade oss. Andreas var alltid med då. Halmstad var den där modellen som vi ville göra om. SM-guld, mindre ort och en bra fotbollskultur. Fasen, han var en av de hatspelarna man hade på mittfältet, som man inte unnade någonting. Jag tyckte han var kass och han tyckte väl samma sak om mig, minns Henrik Rydström.

Artikelbild

Rivaliteten nådde sin kulmen för tio år sedan 2008, då Kalmar säkrade SM-guldet – på Örjans Vall.

– Andreas var så jäkla förbannad när vi säkrade guldet där och han gick omkring där i korridoren och skrek. På den tiden ogillade vi varandra. Jag gillar hans sätt nu, men då slogs vi rätt vilt på mittfältet mot varandra. Jag kan nog ha strött lite salt i såren, då vi vann guldet. Det är nog inte helt otänkbart, säger Rydström, het både som spelare, bloggare och krönikör.

Att han nu som tränare i Kalmar kan placera AIK:aren Lennart Johanssons pokal i IFK-Johanssons händer är längre inget problem.

– Jag har nog mer den attityden mot AIK. Vi är verkligt osugna på att låta något lag fira guld på vår arena.

– Jag skrev en krönika om det i Aftonbladet lite senare. Andreas har kanske inte gjort någon resa som person, för där han nog alltid nog samma kille. Men på planen har han gått från att vara ett as, för jag själv var ett as då, till att bli en fantastisk ledare. Det märktes redan 2012 och åren efter, då han var den som samlade gruppen och balanserade när det gick tungt. De sista säsongerna när jag varit tränare är han en sådan karaktär som man unnar allt, säger Rydström.

Oavsett vad som händer på söndag runt 16.50 i Kalmar och på Hisingen återstår en fotbollsvardag och en ny säsong. Kalmar FF:s vikarie för Nanne Bergstrand går sista steget på sin Pro-utbildning som tränare. Men i lokalpressen sätts det frågetecken på om "Ryda" är rätt namn. Expertkommentatorn, och den tidigare Örebro-tränaren, Alexander Axén nämns istället som en kandidat till att ta över den allsvenska klubben.

Rydström vet idag vad som klubben missade, åren efter guldet 2008.

– Nu när "Ante" och "Daja" (Daniel Sjölund) går blir det en utmaning och jag antar att IFK har tankar på det. Vi bommade att skapa nya informella ledare, jag var kanske den siste som slutade. Innan hade vi Petter Wastå och Tobbe Karlsson och Patrik "Bagarn" Rosengren. Plötsligt fanns det inga kvar. De som skulle ta det kvastskaftet hade man glömt att uppfostra i den andan. De egenskaper som Andreas Johansson och Daniel Sjölund har är kanske inte de sexigaste. Det ska hellre vara överstegsfinter och sätta bollen i krysset. Någon som gör andra bättre och varje dag, varje övning. Som påpekar att det är den här nivån det ska vara och att vi går aldrig under den betyder mer.

Kanske kan Rydström och lilla Kalmar, likt Nils Dacke, välta omkull storstadslaget AIK som han liknar vid Gustav Vasa i en metafor. Då kan han spela sin tidigare trätobroder i händerna.

– Det är en härlig match där vi har noll ångest. Sedan hade vi gärna bytt med AIK och haft lite guldfrossa. Vi ska göra vad vi kan för Norrköping, men främst för vår egen skull. Sedan får vi se om Andreas skickar något vin som tack.