LISTA: De testade lyckan hos IFK

Det fanns en tid när de kom och försvann – provspelarna som visade upp sig för IFK. En del fick kontrakt, många fick det inte.

19 januari 2019 09:00

Det var på tiden före egna scouter, miljoner på banken och när den digitala världen var betydligt sämre utbyggd än idag. När det var svårt att få en bild av spelare, svårt att hålla koll, om man inte testade spelare på plats på de egna träningarna.

När IFK Norrköping numera presenterar stjärnor som Sead Haksabanovic, Christoffer Nyman, Alexander Fransson, Simon Thern och Jordan Larsson är det lätt att glömma att tiderna varit helt annorlunda.

Sporten har dykt djupt i arkiven och gått igenom många av de spelare som testat med IFK genom åren men utan att lyckas få ett kontrakt.

Vad hände sedan?

Vart tog de vägen?

Här är en del av de spelare som kom och lämnade utan att sätta några djupare spår i IFK rent fotbollsmässigt:

AGENT SAWU

Position: Forward.

Nationalitet: Zimbabwe.

När hos IFK: 1994.

Kommentar: På vintern inför säsongen 1994 var den zimbabwiske landslagsmannen på besök i Norrköping och IFK.

Han fick en veckas provspel, men omdömet blev inte enbart positivt från klubbens sida. Sawu skickades hem – han ansågs helt enkelt inte hålla måttet. IFK:s spår i Afrika gick dock vidare och resulterade ett drygt halvår senare i att Joachim Yaw Acheampong från Ghana landade i stan.

Agent Sawu hade ändå goda meriter när han kom till klubben. Och på sommaren efter besöket i stan spelade han afrikanska mästerskapen för sitt land.

Agent Sawu hamnade inte i IFK, men väl i Schweiz där han spelade för klubbarna SC Kriens, FC Luzern, Young Boys, FC Basel och FC Wil innan han lämnade för Kina. Chongqing Lifan spelade han en säsong för innan han flyttade hem till Afrika och spelade sina sista år som aktiv i olika klubbar i Zimbabwe och Sydafrika.

Efter den aktiva karriären har han även varit tränare i hemlandet i klubben Bantu Rovers FC.

VALERI VALKOV

Position: Mittfältare.

Nationalitet: Bulgarien.

När hos IFK: 1997.

Kommentar: Det kom ett fax från agenten Stam Stancheff i Norge.

Budskapet: Det finns en intressant bulgarisk anfallare, med släkt i Linköping, som skulle kunna vara ett namn för IFK. Valkov skulle ta med sig familjen och barnen till grannstaden för en släktträff och samtidigt passa på att visa upp sig för regionens allsvenska lag.

Det drog dock ut på tiden, bulgaren dök inte upp, men när januari blivit mars hade allt slutligen löst sig.

Valkov kom till Norrköping.

Något direkt positivt intryck gjorde dock aldrig den rutinerade mittfältaren som 1993 blivit mästare i hemlandet med Levski Sofia. Han var bara med sex matcher men ändå.

Colin Toal summerade intrycken efter att slutligen fått se Valkov på plats:

”Han är teknisk och bra med bollen. Det är dock tveksamt om han är den spelartypen vi behöver.”

Det är svårt att hitta någon information om något mer fotbollsspelande för Valkov efter den korta tiden i Norrköping. Det ser ut som att han faktiskt inte spelade något mer. Den sista klubben han står bokförd som är Litex Lovech i Bulgarien säsongen 1995-1996.

DANIEL MAJSTOROVIC

Position: Mittback.

Nationalitet: Sverige.

När hos IFK: 1998.

Kommentar: Marcus Senften verkade lite ”kallare”. Fredrik Bild eller Daniel Majstorovic? IFK hade synat alla tre i jakten på en ersättare för Filip Apelstav som valt att lämna för en fortsättning i Norge (Kongsvinger).

Unge Majstorovic, då 21 år, kom från tyska andraligalaget Fortuna Köln till ett Norrköping för att visa upp sina färdigheter.

Bolltältet vid Bollspelaren blev hans första möte med Norrköpingsfotbollen efter att ha lämnat Brommapojkarna för äventyret i Tyskland. Där hade det börjat bra, men strulat till sig.

”Då tog Toni Schumacher, den gamle landslagmålvakten, över. Jag ingick tydligen inte i hans planer utan hamnade i kylan. Det är därför jag söker mig tillbaka till Sverige igen”, berättade Majstorovic inför passet.

Så här summerade dåvarande tränaren Olle Nordin det han fick se:

”Ömsom vin, ömsom vatten. Han är en stor och kraftfull spelare som är duktig på huvudet. Men han är inte speciellt snabb och han hade vissa problem med vårt zonspel. Vi ska höra av oss till honom under veckan.”

Valet?

Det föll på Fredrik Bild och Majstorovic hamnade istället i Västerås SK.

Hans karriär därefter torde de flesta som följer fotbollen ha koll på. I VSK blev det succé, mittbacken såldes till Malmö FF och fortsatte därifrån ut i proffslivet. Han fick göra 50 landskamper för Sverige innan spelarkarriären avslutades i AIK.

Den senaste säsongen inledde han som sportchef i Brommapojkarna efter att också ha innehaft den rollen i grekiska AEK Athen. Det slutade dock med att han hoppade av i samband med att portugisiske tränare Luis Pimenta fick lämna efter avslöjanden om minst sagt tveksamma ledarmetoder.

Majstorovic är ändå en av de mer meriterade spelarna som IFK en gång ratade.

KYLE LIGHTBOURNE

Position: Anfallare.

Nationalitet: Bermuda.

När hos IFK: 2001.

Kommentar: På sommaren 2001 jagade IFK förstärkningar. Det slutade till slut med att Joe Spiteri blev lösningen på anfallsjakten, men innan dess hade IFK en annan man på gång.

Kyle Lightbourne kom med bra meriter från Stoke. Han hade spelat i England under många säsonger sedan Walsall hittat honom på den västindiska ön Bermuda. Bland annat tillsammans med både Magnus Hedman och Roland Nilsson. Han spelade i flera engelska klubbar och gjorde bland annat ett tiotal matcher i Premier League för Coventry, men till IFK kom han ganska otränad.

Han hade inte spelat eller tränat på sex veckor.

”Idealet för min del är kanske en engelsk klubb, men det skulle vara en stor utmaning att få spela i ett nytt land och för IFK”, sa Lightbourne själv efter sitt första pass på Borgsmo IP.

Lightbourne fick även visa upp sig i en uppvisningsmatch borta mot Hallstavik (7–0 till IFK) och gjorde där ett mål – det sista.

Men samtidigt:

”Det syns att han har kvaliteter, men det märks också att han inte är tränad”, konstaterade tränaren Tor-Arne Fredheim.

Något kontrakt blev det inte.

Lightbourne fick istället sin främsta vilja igenom eftersom han fick ett kontrakt på de brittiska öarna istället. Macclesfield blev hans klubbadress sedan han ratats av IFK. Där spelade han i två och en halv säsong (15 mål på 73 matcher).

Hull City fick också njuta av hans tjänster i några matcher innan Lightbourne flyttade hem till Bermuda igen och spelade där fram till 2009 i PHC Zebras samt i Bermuda Hogges.

2009 slutade han helt med fotbollen och slog in på tränarbanan där han har meriter från PHC Zebras och klubben med det ädla namnet Robin Hood FC.

Även om det inte blev något kontrakt med IFK har Kyle Lightbourne en diger karriär med flera klubbar och ett 40-tal landskamper för Bermuda, den sista mot El Salvador 2004. Som ung var han även en vass cricketspelare, som även i den sporten representerat Bermuda, men det är, som det heter, en helt annan historia.

TIELLEN ROBBY OGUTAM (”LOMBARDO”)

Position: Vänsterback/vänstermittfältare.

Nationalitet: Kenya.

När hos IFK: 2001.

Kommentar: Först och främst, hur får man artistnamnet ”Lombardo”? Det reddes ut direkt på den kenyanske provspelarens första träning – och föga oväntat fanns det en koppling till den ”riktige” Lombardo.

Om än en lite udda sådan.

”Från början kallades jag ”Attilol” hemma i Kenya. Det lät nästan som Attilio, som den ”riktige” Lombardo heter och därför började jag kallas så också”, berättade Tiellen Robby Ogutam efter sitt första pass.

Han hade meriter från Oman (”jag stod ut i sex månader, alla var otrevliga”) och Kosovo efter att han lämnat hemlandet. Nu var han i Sverige, där hans flickvän Jackie jobbade som lärare i Stockholm, för att hitta en klubb och en framtid.

Han hade gjort sig ett namn i Kosovo där han spelat i en liga ej sanktionerad av Uefa, men IFK hade fått upp ögonen för honom tidigt.

I några månader jobbade klubben på att få honom till Sverige för att titta närmare på honom efter att det strulat med den så kallade pappersexercisen.

När han väl kom var han inte i sin bästa form därför – matchotränad som han var.

”Jag är inte fulltränad än. Jag har jobbat så hårt med att få ett visum den senaste tiden och lagt all min energi på det. Jag ville hit, Sverige passar mig perfekt eftersom min flickvän bor här”, sa ”Lombardo” efter första passet.

Han trivdes inte riktigt i kylan.

”Vädret passar inte mig. Jag är inte van vid kylan, det känns i halsen. Men ge mig ett par dagar så vänjer jag mig. Och jag är snart i bra form igen, trots att jag inte spelat match eller tränat med ett lag på över en månad.”

Det räckte dock inte för IFK, som ratade honom tidigt.

”Han har inte motsvarat de förväntningar som fanns. Han erkände själv att det inte gått så bra för honom, han var inte i sin bästa form”, sa tränaren B-A Strömberg.

Trots ett digert sökarbete har vi inte lyckats spåra vart han tog vägen efter testet hos IFK. Men något kontrakt här blev det i alla fall inte för den på papperet spännande vänsterkantsspelaren.

ETTAH IJOH

Position: Målvakt.

Nationalitet: Nigeria.

När hos IFK: 2001.

Kommentar: Målvaktsfantomen från Nigeria gjorde en ”Wyn Belotte”. Inga jämförelser i övrigt, men Ijoh kom till Norrköping en kall december-eftermiddag och svarade för en lysande första träning med laget på konstgräsplanen som då var senaste nytt runt Idrottsparken.

”Han visade upp enorm spänst” kan man bland annat läsa i NT:s referat från passet och Ijoh var inte sen med att berömma IFK efter noter.

”Jag gillar hur de spelar, lite som Brasilien”, slog han fast.

23 år gammal kom han till Europa, närmast från egyptiska Ghazi El Mehalla, för att skapa sig en ny framtid och för att ge sig chansen att slå sig in i Nigerias VM-lag samma sommar.

Trots de starka provträningarna valde dock IFK att säga nej, man hade Balász Rabóczki på kroken och gick vidare med honom istället.

Ijoh? Han hade imponerat på allsvensk nivå (i alla fall träningsmässigt) men hamnade i division 2. Husqvarna FF lyckades locka till sig målvakten som därefter också spelade i Carlstad United och Syrianska på svensk mark.

Något VM blev det inte heller för Ettah Ijoh i Sydkorea/Japan senare det året. Men det var nog inte långt bort. Han fick nämligen chansen i truppen i landskamperna inför mästerskapet, men mer blev det inte.

Ijoh hade för övrigt inte världens koll på de svenska stjärnorna han kunde ha ställts mot i VM (Sverige spelade i samma grupp).

Om Henrik Larsson sa han till Aftonbladet:

”Henrik Larsson? I vilket land spelar han?”

Aftonbladet: ”I Skottland. För Celtic.”

”Jaha. Jag kan inte namnet på någon av de svenska spelarna… Jo, förresten. Han som spelar i Arsenal. Vad heter han?

Aftonbladet: ”Fredrik Ljungberg.”

”Ja. Han är bra, men bara när han spelar i Arsenal. I landslaget är det ingen som kan slå sådana passningar som han får där. Jag har sett honom på tv.”

PRINCE EFE EHIOROBO

Position: Forward.

Nationalitet: Nigeria.

När hos IFK: 2002.

Kommentar: Han gjorde sig ett namn i Sverige främst under sina säsonger i Gais. Men anfallarens första anhalt på svensk mark var faktiskt IFK.

Här visade han upp sig på vintern inför säsongen 2002.

Dock utan framgång.

Han siktade in sig på VM samma år, men kom inte med i den nigerianska truppen där han tidigare under karriären ändå fått tre landskamper.

När han var hos IFK var han bara 18 år och gjorde väl inget större intryck.

”Han var inte den spelartypen vi sökte, han var mer en offensiv mittfältare. Men tack vare hans spännande meriter ville vi i alla fall titta på honom”, ansåg tränaren Bengt-Arne Strömberg om provträningen som inte gav något i slutändan.

Prince Efe Ehiorobo hamnade som sagt i Gais mellan 2003 och 2006 istället. Han har även spelat för mindre norska klubbar och var även tänkt till Åtvidaberg 2009, men när klubben upptäckte ett hjärtfel bröts kontraktet.

”Av medicinska skäl avråder vår läkare Lennart Palmefors att Prince Efe Ehiorobo spelar fotboll och vi i ÅFF kan inte agera på något annat sätt än att följa den medicinska bedömningen. Vi kan inte dra andra slutsatser och låta honom att spela fotboll med risk för livet”, skrev ÅFF då i ett pressmeddelande.

Prince Efe Ehiorobo har därefter dock spelat i mindre klubbar i Sverige, bland annat Lärje-Angered, samt även Futsal Champions League för FC Ibra.

ALAIN AMOUGOU

Position: Foward.

Nationalitet: Frankrike/Kamerun.

När hos IFK: 2002.

Kommentar: Plötsligt stod han där i bruna mockabyxor och trendig färgglad tröja. Med ett rykte som var sådär men med en målkänsla som IFK eftersökte.

Alain Amougou hade Sydafrika som sin senaste hemvist innan han kom till Sverige och där hade han varit avstängd fem gånger (!) av sin egen klubb.

Men strulig?

Inte om Amougou själv fick säga sin mening.

”Nej, jag är ingen bråkmakare. Problemen i Sundowns var dels administrativa anledningar. Dessutom stängde klubben av mig som hämnd när de visste att jag ville lämna dem”, sa den då 28-årige spelaren när han mötte NT-sporten första gången han satte sin fot i Norrköping.

Han gjorde absolut inte bort sig under det knappt veckolånga provspelet med IFK, han målade både i en träningsmatch mot Halmstad och i B-lagets möte med Frölunda, men det räckte inte.

”Vi har i flera år sökt en snabb djupledslöpare. Amougou var mer en typisk straffområdesspelare”, förklarade dåvarande sportchefen Tor-Arne Fredheim.

Istället för en karriär på Idrottsparken verkar Amougous flyttlass istället gått till Ukraina och Metallist Kharkiv. Där imponerade han tydligen mer än han gjorde på IFK:s ledning.

MILOS KOLAKOVIC

Position: Forward.

Nationalitet: Jugoslavien (den del som senare blev Serbien).

När hos IFK: 2002.

Kommentar: Direktiven var tydliga. IFK, som låg tungt till i allsvenskan, skulle ha in en klassforward.

En som skulle vara ett namn för startelvan direkt.

Inte om ett halvår.

Nu!

Det slutade så småningom med att Antti Sumiala blev IFK-anfallare, men vägen dit hade sina turer. Den började med Milos Kolakovic som klubben fått tips om och även sett på video.

Ingen agent var inblandad men IFK hade kontakt med hans klubb OFK Belgrad.

Kolakovic hade meriter från Eintracht Braunschweig (numera allra mest känt i Norrköping för att vara Christoffer Nymans just lämnade proffsklubb) och Arminia Bielefeld i Tyskland och kände själv att han hade flyttat hem till Belgrad för tidigt efter det.

Nu ville han ut i Europa igen.

IFK var förstavalet och Kolakovic gjorde bra ifrån sig också.

”IFK är mitt förstaval men vill inte klubben ha mig så är jag erbjuden ett kontrakt av Iraklis i Grekland. Jag är ditbjuden i nästa vecka”, sa Kolakovic själv.

Han spelade en B-lagsmatch mot Örebro, men skadade där knäet, och det skapade viss osäkerhet.

IFK bestämde sig till slut för att man kunde tänka sig att låna Kolakovic säsongen ut – vilket OFK Belgrad först verkade gå med på.

Men så ändrade man sig.

”De hade sålt ett par spelare förut och ville därför sälja även Milos för att få in pengar till en förstärkning. Vi vill fortfarande hyra honom, men kan diskutera vissa förlängningsalternativ. Vi väntar på besked från Belgrad”, förklarade dåvarande ordföranden Björn Ahlberg.

Affären gick dock inte i lås.

Istället blev det alltså Antti Sumiala som blev lösningen för klubben som trots det åkte ur allsvenskan ett par månader senare.

MICHAEL CURCIJA

Position: Forward.

Nationalitet: Australien.

När hos IFK: 2002.

Kommentar: Nick Bosevski har en speciell historia i IFK Norrköping. Han visade dock upp sig samtidigt med en annan forward från ”down under” som inte hade samma lycka.

Nick Bosevski fick sitt kontrakt.

Michael Curcija (som benämndes Curchia på den tiden) fick det inte.

26-åringen från Melbourne hade spelat för Partizan Belgrad och Braga i Portugal innan han kom och visade upp sig några dagar innan transferfönstret skulle till att stänga 2002.

I B-lagsmatchen mot Frölunda imponerade de båda australiensarna, Bosevski med två mål och Curcija med ett i 5-3-segern.

”Båda var ganska jämbördiga, de stack direkt in i straffområdet”, tyckte Tony Martinsson om de båda.

Valet föll dock till slut inte på Curcija som fick söka sig vidare.

Det gjorde han också. Nämligen hem.

Curcija har efter IFK-provspelet tillhört en rad australiensiska klubbar innan han la skorna på hyllan 2016. Eller vad sägs om: South Melbourne, Essendon Royals, Kingston City, Altona Magic, Oakleigh Cannons, Shepparton United, Cairnlea FC och Essendon Royals igen.

NILTON FORTES

Position: Forward.

Nationalitet: Portugal.

När hos IFK: 2002.

Kommentar: Han beskrevs på förhand som snabb, teknisk och målfarlig.

Hur det slutade?

Med att irriterade IFK-ledare stod och kliade sig i skallen med en enda fråga snurrande:

Vad i all sin dar gjorde han här?

Att säga att Nilton Fortes gjorde ett klent intryck i sin enda match i IFK är att uttrycka sig försiktigt. I B-lagsmötet med Örgryte fick han chansen, men han tog den inte direkt.

Fortes skapade inte ett dugg. De fysiska tester han hade genomgått innan matchen beskrevs som undermåliga och på planen lufsade han mest omkring utan att skapa någonting av värde.

Han är förmodligen en av de som varit längst från ett kontrakt av alla som besökt IFK under åren.

”Förstår inte vad han gör här. Han är inte tränad för allsvenskan”, sa tränaren Håkan Ericson förvånat efter den märkliga insatsen.

Fortes hade tränat ett par dagar med IFK innan matchen, skulle vara kvar några dagar till men provträningen avbröts direkt efter insatsen mot Örgryte – och tur var nog det.

Fortes lyckades få kontrakt i hemlandet istället, i bland annat Sporting Pombal, och har även gjort ett par säsonger i Sporting Mertzig i Luxemburg.

Där visade han sig uppenbarligen från en bättre sida än han gjorde hos IFK.

PIETER MEULEMAN

Position: Målvakt.

Nationalitet: Kanada.

När hos IFK: 2002.

Kommentar: Samtidigt som Hamilton Thorp, en lätt legendarisk mittfältare på sitt eget vis, var hos IFK på provspel fanns också en målvakt på plats.

Vi snackar december 2002.

Vi snackar träning på konstgräset som då var senaste nytt men som nu mest fungerar som parkering.

Pieter Meuleman var OS-målvakt som nobbats av Örebro (valde John Alvbåge istället) och Enköping (”för ung”) och provade istället lyckan i Norrköping.

”När han är i Sverige passar vi på att titta på honom. Vi söker en andremålvakt bakom Balázs (Rabóczki)”, sa Tor-Arne Fredheim om provspelaren som också hade belgiskt pass.

Meuleman gjorde det okej, men inte tillräckligt för att blidka klubben.

Karriären blev väl inte heller så storartad, men Meuleman knegade på och idag är han assisterande coach för collegelaget Laurier Golden Hawks.

HELGI VALUR DANIELSSON

Position: Mittfältare.

Nationalitet: Island.

När hos IFK: 2003.

Kommentar: En isländsk central mittfältare seglade upp som ett intressant alternativ på sommaren 2003. Han kom och visade upp sig i Norrköping, men det visade sig att han ändå inte kunde bli IFK-spelare redan då.

Orsaken:

Han hade redan gjort en ganska nylig transfer mellan Peterborough och Fylkir och det tilläts bara en internationell sådan per tolv månader.

Så provspelet blev ganska misslyckat där IFK senare valde att plocka in danske Peter Hansen.

Ett halvår senare ville klubben till slut ändå ha Danielsson, när så gick, och han fick ett kontraktsförslag.

Men inte heller nu blev det något.

Liksom inte heller ett år senare, årsskifter 2004-2005, då IFK gjorde en ny framstöt men Fylkir var inte direkt lättfjällat.

”De får nog svänga rejält i sina anspråk om vi ska kunna komma i närheten av en affär. Just nu räknar jag inte med någonting mera där, om inte Fylkir vänder upp och ner på allting nu plötsligt”, suckade klubbdirektören Michael Andersson om förhandlingarna som inte direkt var nära att sluta i en överenskommelse.

Nu blev det svensk fotboll ändå för Danielsson som 2006 gick till Öster. Han hann även med AIK i tre säsonger efter en avstickare till Hansa Rostock. Portugisiska Belenenses och danska AGF Aarhus har också fått njuta av den isländske mittfältarens fotbollskunnande.

Där slutade han 2015, men i januari 2018 var han tillbaka på fotbollsplanerna i en comeback i moderklubben Fylkir där han fortfarande lirar.

SUNDAY OKOH

Position: Forward.

Nationalitet: Nigeria.

När hos IFK: 2003.

Kommentar: Antti Sumiala drog till Turkiet och hur skulle han ersättas? IFK behövde lite power längst fram efter att den finske rock´n´roll-anfallaren försvunnit utomlands och ett aktuellt namn blev Sunday Okoh från Nigeria.

Han dök upp i stan i augusti 2003 och fick en B-lagsmatch mot Assyriska på sig att imponera.

Det gjorde förvisso Okoh.

Men inte blev det något kontrakt ändå.

Okoh visade bra offensiva egenskaper i matchen men fick kramp i andra halvleken och tvingades då kliva ut. Han hade meriter från det nigerianska U23-landslaget, men det kom man inte långt med på den tiden om man vill bli en del av IFK:s trupp.

Uppenbarligen.

Okoh finns, likt flera andra som varit på besök hos IFK genom åren, inte särskilt omskriven efter detta.

Så hur karriären eventuellt utvecklade sig får vi leva i fortsatt ovisshet om.

SULIMAN ROBERTS JUNIOR

Position: Forward.

Nationalitet: Nigeria.

När hos IFK: 2003.

Kommentar: Samtidigt som Andreas Alm var i valet och kvalet om det skulle bli en framtid i IFK eller inte hade klubben ett par unga nigerianer på provspel.

Suliman Roberts Junior var en.

En rapp anfallare på 20 år och som, liksom sin kompis Haliru Audu Diagara, kommit till Sverige från en fotbollsakademi i Nigeria.

I B-lagsmatchen mot AIK gjorde Junior dessutom enda målet för IFK när man förlorade med 1–2 men det hjälpte föga i kontraktsjakten.

”Målskytten Junior var snabb i djupledslöpningarna men hade det svårare med spelförståelsen”, konstaterade assisterande tränaren Tony Martinsson.

De nigerianska provspelarna fortsatte vidare till IFK Göteborg där de också visade upp sig.

HALIRU AUDU DIAGARA

Position: Mittfältare.

Nationalitet: Nigeria.

När hos IFK: 2003.

Kommentar: Hängde det på längden hade Diagara kanske haft större chans? I alla fall beskrevs mittfältare som just lång och gänglig.

Han var på plats tillsammans med Suliman Roberts Junior, spelade samma B-lagsmatch mot AIK och var också inblandad i sin kompis mål i 1–2-förlusten.

Han frispelade nämligen sin landsman till fullträffen och beskrevs så här av Tony Martinsson:

”Haliru var duktig, visade fin blick, bra på huvudet och i passningsspelet.”

Inte heller det omdömet räckte dock för att blidka IFK-gudarna och något kontrakt blev det inte även om han också fick spela mot Assyriska med B-laget.

KIM ANDRÈ MIENNA

Positon: Mittfältare.

Nationalitet: Norge.

När hos IFK: 2004.

Kommentar: Med fostran i Rosenborg är det nästan en garant för att norska fotbollsspelare har en viss klass på sitt fotbollskunnande.

21-årige Kim André Mienna kom till IFK med den bakgrunden på våren 2004 och hann visa upp sig matchmässigt också. Han spelade på högerkanten på mitten Linköpings FF på konstgräset som då fanns på den södra planen.

Mienna gjorde det helt okej.

Varken mer eller mindre.

Tränaren Stefan Hellberg konstaterade så här till NT efter matchen:

”Han är ingen spelare som skulle lyfta laget men han har en fantastisk inställning och en enorm arbetskapacitet. Vi får fundera på det.”

Det antydde väl ungefär vad som komma skulle och mycket riktigt valde IFK att inte gå vidare med den talangfulle norrmannen. Han stack helt enkelt inte ut tillräckligt mycket, ett stolpskott mot LFF kunde inte ändra på den saken.

Mienna fortsatte i Norge istället, i Byåsen IL samt Ullern IF och sedan på lägre nivåer som Korsvoll och Heimdal.

ANTOINE ESSOMBE

Position: Forward.

Nationalitet: Frankrike.

När hos IFK: 2004.

Kommentar: Ibland är det tufft att ställas mot en stark IFK-mittback – om än så bara på träningsplanen.

Fråga Antoine Essombe.

Den franske anfallaren med rötterna i Kamerun till IFK på våren 2004, men av provspelet blev det inte mycket. Han gick in i en närkamp med Filip Apelstav, fick ont i axeln och efteråt konstaterades att nyckelbenet var brutet.

Så var det med det för talangen som hade meriter från franska Lille och italienska Bologna och Treviso trots sina blott 19 år.

Han kom närmast från belgiska Charleroi.

Essombe försökte testa lyckan ett par gånger till i Norrköping, men det blev aldrig något riktigt av det och ett brutet nyckelben är sannolikt det han minns mest från sina dagar i Sverige.

Antoine Essombe Makembe, som verkar vara hans fulla namn, ser inte ut att ha gjort sig något större namn i fotbollssammanhang efter det heller. Han verkar ha spelat på lägre nivå i Frankrike, bland annat i Olympique de Flines i en serie som då hette 1ere Division C.

BERGER R.E. SANTOS

Position: Mittfältare.

Nationalitet: Brasilien.

När hos IFK: 2004.

Kommentar: Brassen hade två säsonger bakom sig i Enköping och var väl inskolad i den svenska fotbollen.

Han var bra i ESK 2003, hade det lite tyngre 2004.

Nu ville IFK ändå kolla på honom innan han skulle hem till Brasilien igen över vintern. Träningsdagarna i Norrköping gjorde dock inget större intryck och något mer än så blev det aldrig.

”Med Berger är det ytterst tveksamt om det blir något men vi kände att vi ville titta på honom innan han åkte hem”, konstaterade klubbdirektören Michael Andersson om en av de mindre omskrivna provträningarna i klubben.

Santos verkar inte ha gjort något stort väsen av sig sedan dess. Han är i alla fall snudd på omöjlig att hitta någonstans efter dagarna hos IFK.

Spelade han mer?

Spelade han inte mer?

Frågan får bli hängande i luften.

GBENGA SAMUEL OKUNOWO

Position: Högerback.

Nationalitet: Nigeria.

När hos IFK: 2004.

Kommentar: Inför säsongen 2005 testade IFK flera spelare i jakten på den perfekta truppen och en av de som kom och visade upp sig var nigerianske backen Gbenga Samuel Okunowo.

Meriterna på papperet var intressanta när han kom in på hösten året innan.

Han hade tillhört klubbar som Barcelona och Benfica, varit lagkamrat med spelare som Karel Poborsky, Nuno Gomez, Rivaldo och Patrick Kluivert och spelat OS i Sydney för sitt hemland.

Okunowo var dock inte bästa form, på väg tillbaka från en knäpoeration som han var. Och något kontrakt lyckades han inte spela till sig.

IFK hade dock kanske något mer koll på vem de tackade nej till än Hammarby hade haft året innan.

Då var han där också.

”I fyra dagar, tror jag det var. De behövde en målskytt och jag är försvarare”, berättade Okunowo som inte hade någon lycka med provträningarna på svensk mark.

Istället för IFK blev det FK Tirana i Albanien för högerbacken som sedan också tillhörde ukrainska Metalurg Donetsk, Stal i samma land, moldaviska VB Sports, engelska Waltham Forest och nigerianska Sunshine Star innan karriären avslutades 2013.

På det personliga planet hade Okunowo ett jobbigt 2012 då alla hans tillhörigheter gick om intet i en brand i hans hus i Ibadan – han fick dock hjälp av sin tidigare klubb Barcelona för att reda ut det.

KYRIAKOS ”KENNY” STAMATOPOULOS

Position: Målvakt.

Nationalitet: Grekland/Kanada.

När hos IFK: 2004.

Kommentar: Andreas Lindberg hade gjort ett par bra säsonger i IFK, men det var osäkert om han skulle bli kvar. Målvakten från norr ville avvakta och sondera terrängen lite, och det gjorde därför IFK också. Jani Tuomala hade redan testats och nu var det dags för Kenny Stamatopoulos att visa upp sig.

Målvakten som sedan gjort sig ett namn i AIK var i Norrköping på hösten 2004 efter att ha gjort en halv, succéartad, säsong i Enköping i allsvenskan följt av en lite mindre stark i superettan därefter när laget åkt ur.

”Jag är här för att båda vill. Min agent fick höra från IFK för ett par månader sedan och jag skulle mycket väl kunna tänka mig att spela för IFK Norrköping. Jag vet inga andra alternativ just nu, finns det några får du fråga min agent om det”, berättade Stamatopoulos efter första passet i Norrköping.

När allt kom till kritan valde dock Andreas Lindberg att stanna i IFK en säsong till och därmed rann de andra spåren ut i sanden.

Stamatopoulos värvades istället till Bodens BK i norr. Därefter spelade han för Tromsö i Norge i flera säsonger där han dock väldigt ofta var utlånad till andra klubbar. Toronto FC 2007, FC Lyn och Fredrikstad FK 2009 samt till AIK 2010.

2011 och framåt har han varit ordinarie kontrakterad av Solnaklubben. Senaste säsongen dock som målvaktstränare.

MILE KRSTEV

Position: Mittfältare.

Nationalitet: Makedonien.

När hos IFK: 2005.

Kommentar: Mathias Florén var på den här tiden fortfarande proffs i holländska Groningen. IFK sökte efter spets på sitt mittfält och hade fått upp ögonen för en spelare som Florén varit klubbkamrat med senaste säsongen.

IFK kollade med Florén.

Som gav goda vitsord.

”Jag har bara gott att säga om honom. Han är en offensiv mittfältare, är bättre offensivt än defensivt. Hos oss så spelade han på högerkanten, lite släpande. Om man som IFK spelar med diamant så är han perfekt som den offensive spelaren i diamanten”, berättade ”Florre” för NT-sporten.

Krstev hade precis fått besked av Groningen att han trots allt inte ingick i framtidsplanerna och där blev IFK ett alternativ, liksom danska Viborg.

Efter att ha besökt den sistnämnda klubben kom han till slut också till IFK. Dock inte i full matchform efter att inte ha spelat en enda match sedan landskampen mot Tjeckien två månader tidigare.

Just det blev Krstevs fall.

Han hade många starka egenskaper men var helt enkelt inte i tillräckligt bra form för att IFK, som ville ha in någon som var mogen för startelvan direkt, kunde tänka sig att slå till.

”Han är en skicklig fotbollsspelare men man måste faktiskt springa i fotboll. Han var för otränad. Om vi hade kört hårt med honom i två veckor hade han gått in i väggen och tappat tre-fyra veckor. Det har vi inte råd med”, summerade dåvarande IFK-tränaren Tony Martinsson.

Mile Krstev hamnade istället lägre ner i det holländska seriesystemet i BV Veendam. Därefter har han också spelat i Pobeda Prilep och Metalurg Skopje i hemlandet. Gissningsvis hann han få upp formen igen innan han slutade efter säsongen 2015-2016.

JOHAN FENSBY

Position: Mittback.

Nationalitet: Sverige.

När hos IFK: 2005.

Kommentar: Mittbacken med rötterna i Örebro hade imponerat på lägre nivåer. Bland annat var han lysande i en match mot Smedby säsongen innan.

IFK fick upp ögonen för honom och bjöd in honom på sommaren 2005. Fensby hade spelat på college i USA och även i italienska serie C2-klubben Pro Sesto en kort period.

Nu testades han inför tränaren Stefan Hellbergs vakande ögon och Fensby gjorde det bra i IFK också.

”Jag vill helt klart fortsätta här. Det har varit bra träningar och ett bra gäng”, sa Fensby själv, men så blev det inte.

Klubbdirektören Michael Andersson beskrev beslutet lite luddigt så här:

”Vi är inte hundra procent säkra på vilken position vi prioriterar. I nuläget handlar mer om att få upp alla ur vågdalen och sen får vi se var vi behöver förstärka.”

Någon direkt het elitkarriär blev det aldrig för Fensby. Han har spelat i klubbar som Carlstad United, IFK Eskilstuna, Västerås SK, Vasalund, Panellinios IF, Karlbergs BK och Arameiska KIF efter att han fick nobben här i stan.

HAFTHÓR VILHJÁLMSSON

Position: Mittfältare.

Nationalitet: Island.

När hos IFK: 2006.

Kommentar: Första träningen slutade med ett lindat vänsterlår. Och så tog första provspelet slut innan det knappt ens började.

Hafthór Vilhjálmsson från IÁ i Akranes kom till IFK på hösten 2006 för att eventuellt spela sig till ett kontrakt – men det blev inte många minuter han fick visa upp sig. Han gjorde en rusch och så small det till i låret.

”Matchen (B-laget mot Sylvia) lär jag knappast kunna spela. Typiskt. Väldigt trist. Ingen bra timing heller, den här veckan skulle jag visa upp mig här, nästa vecka i norska Ålesund. Nu vet jag inte vad som händer, jag har åtminstone ett bra kontrakt hemma”, suckade Hafthór när han låg bredvid planen.

Det kunde varit det sista vi såg av honom i IFK. Men den isländske vänstermittfältaren fick en chans till. Ett par veckor senare var han tillbaka igen.

Men något kontrakt blev det aldrig. Senare på hösten skrevs han av.

Närmare ett utlandskontrakt kom inte Vilhjálmsson. Han återvände till Island och spelade för Valur Reykjavik i några säsonger, följt av Trothur och Grindavik innan han var tillbaka i IÁ Akranes 2013-2014.

Därefter verkar han ha varvat ner på lägre nivå i hemlandet.

JOE SISE

Position: Forward.

Nationalitet: Sverige.

När hos IFK: 2007.

Kommentar: 17 år ung var Joe Sise ett stort framtidsnamn i Sverige. Han spelade då i Snöstorp/Nyhem i division 3 och hade svarat för fem mål för bottenlaget när han kom till IFK på sommaren 2007.

Två veckor tidigare hade han provtränat med AC Milan och nu var det IFK:s tur.

”När jag tejpade foten låg Paolo Maldini bredvid och fick massage. Ganska coolt”, sa Sise och fortsatte:

”Det är Milan och IFK Norrköping som har hört av sig vad jag vet.”

Han spelade en knapp halvlek i träningsmatchen där IFK mötte ett kombinerat lokalt lag från de lägre divisionerna på en plan vid Sandvikens Campingplats.

Det blev inget med IFK och Sise blev kvar i Halmstadklubben Sönstorp/Nyhem.

Sise gick istället på fotbollsgymnasium i Värnamo där han hade Jonas Thern som tränare och spelade för klubben i division 1. Sommaren 2008, året efter att han visade upp sig hos IFK, värvades han av Halmstad BK och 24 oktober samma år gjorde han allsvensk debut mot Gif Sundsvall.

I den 66:e minuten byttes han in istället för Emir Kujovic …

Sise gjorde några bra säsonger i Halmstad och värvades därefter till danska FC Nordsjaelland men där satte skador stopp. Det blev inte en enda A-lagsmatch under tre år och 2016 flyttade Sise hem till IS Halmia. Han tillhörde klubben fram till den gångna säsongen där han spelat för Landskrona. Problemen med skador har fortsatt att ställa till det för spelaren som en gång i tiden var en av de mest lovande anfallstalangerna i landet.

”Många som ställer frågan: vart tog Joe Sise vägen, vad hände? Jag trodde personligen att jag skulle befinna mig längre fram i livet än där jag står idag! Men mycket har gått snett och många människor har varit inblandade, i know! Vid den här tidpunkten i mitt liv skulle/borde jag varit en av Sveriges bästa anfallare, och en plats bredvid Ibrahimovic uppe på anfallet i blågult”, skrev Sise själv i ett Facebook-inlägg i september 2017.

RICARDO VIVEROS

Position: Vänsterback.

Nationalitet: Chile.

När hos IFK: 2007.

Kommentar: Det här är förmodligen den spelaren som gjort mest avtryck i Norrköpingsfotbollen efter att ha blivit nobbad i provspelet med IFK.

Ricardo Viveros kom till stan på sommaren 2007. Klubben vill framför allt kolla upp om det var något som kunde bli aktuellt till säsongen därpå och Viveros fick också spela ett par U21-matcher för klubben under sin tid där – men den andra, mot Assyriska, slutade med att han slet av hälsenan och tvingades till operation.

Viveros hade gjort 120 matcher i högsta ligan i hemlandet, men skadan bidrog naturligtvis också till att det inte blev något kontrakt med IFK. Ricardo Viveros blev dock kvar i stan.

Istället för superettan eller allsvenskan blev det Chile Unido – i division 6!

”Jag kom hit med en dröm om att bli proffs i Europa och det hade inte blivit samma sak att åka tillbaka. Chile Unido är bara något tillfälligt, men jag trivs väldigt bra här med kamratskapet och det är alltid fint att få representera sitt land”, sa Viveros efter att ha rehabiliterat färdigt och var redo för spel under säsongen 2008.

Så värst tillfälligt blev det dock inte, Ricardo Viveros spelade för Chile Unido även 2009 och 2010 innan han året efter flyttade till Bosna – också det en klubb i den lokala fotbollsmyllan i Norrköping alltså.

Tillbaka i Chile Unido var han dock redan året efter och där höll han till fram till 2016 då han istället spelade för Azech.

LÉO ANDRADE

Position: Forward.

Nationalitet: Brasilien.

När hos IFK: 2008.

Kommentar: IFK gick upp i allsvenskan säsongen innan och firade stort på Tyska torget. Men så värst roligt blev det inte i högsta serien där det bara blev en säsongen innan klubben rasade rakt ur igen.

Under sommaren 2008 letade klubben offensiv spets för att försöka rädda det som kunde räddas där man låg i botten av tabellen.

Léo Andrade blev ingen jättesuccé när han kom till Norrköping i slutet av maj för att visa upp sig.

Det började sådär.

Andrade blev sjuk nästan direkt.

”Resfeber”, skämtade IFK:s sportchef Mats Jingblad om den brasilianske anfallaren som fick visa upp sig i en U21-match mot Gefle.

Det gjorde han helt okej, men ganska snabbt stod det ändå klart att något kontrakt med IFK skulle det inte bli. Andrade återvände till hemlandet och där verkar han ha spelat resten av sin karriär. Det är en brokig skara klubbar som kommer upp när man går igenom Andrades karriär, men för kalenderbitaren kommer de här en efter en (efter provspelet i IFK):

Fribruguense, Macaé, Guanbara, Juventude, CRAAC, Fiburgauense (igen). Fortaleza, Democrata-GV, Guarany de Sobral, Volta Redonda, Funorte, Caldense, Funorte, Caldense (igen), Social, Ceres och FC Betinense. Puh.

ELDIN ADILOVIC

Position: Forward.

Nationalitet: Bosnien.

När hos IFK: 2008.

Kommentar: Samtidigt som Léo Andrade testade IFK även en bosnisk anfallare. 22-åringen spelade i samma U21-match mot Gefle och till skillnad från Andrade gjorde han dessutom mål i det som slutade 1–1.

Adilovic kom direkt från Slovenien där han spelade för NK Interblock och IFK ville gärna titta på honom då han fått goda vitsord. Inte minst efter att ha provspelat med Helsingborg på försäsongen. Där blev det dock inget kontrakt eftersom klubbens Razak Omotoyossi varit aktuell för en försäljning utomlands men den hade runnit ut i sanden.

IFK då?

Hit kom den unge målspottaren taggad till tusen.

”Det känns bra att vara här. Jag vet inte så mycket om Norrköping förutom att det inte går bra för laget och att de behöver hjälp”, konstaterade han när han anlände på Kungsängen.

Inte heller Adilovic imponerade tillräckligt dock. IFK nobbade även den här killen och även han verkar därefter haft en brokig karriär. NK Nafta 1903 i Slovenien blev istället nästa klubb för honom när det inte blev något napp i Sverige. Mughan i Azerbajdzjan, ETO FC Gyor i Ungern, Celik Zenica i Bosnien-Hercegovina, Zeljeznicar i samma land, Samsunspor följt av Sanliurfaspor och K.Erciyesspor i Turkiet har fått njuta anfallarens förmågor istället.

Eldin Adilovic har ändå ett ganska imponerande statistik under sin karriär där han står noterad för 90 mål på sina 235 seniormatcher i diverse olika ligor.

Inte minst i den inhemska ligan i Bosnien-Herzegovina har han gjort det bra, med 48 mål på 90 ligamatcher.

Ett snitt på över 0,5 mål per match alltså.

I IFK snittade han ett mål per U21-match, den enda han dock gjorde för klubben.

MAMADOU KANTÉ

Position: Forward.

Nationalitet: Mali.

När hos IFK: 2008.

Kommentar: Tredje gången gillt? Nej, inte heller Mamadou Kanté imponerade tillräckligt på IFK-ledningen som tog en närmare titt på honom efter att Léo Andrade och Eldin Adilovic lämnat stan i oförrättat värv.

Kanté var landslagsman för Mali och hade tidigare varit i Europa som spelare, då i schweiziska Sion. Nu var han dock tillbaka i hemlandet men ville tillbaka norrut.

”Jag har hittills fått väldigt bra intryck av föreningen. Det är bra träningsförhållanden och IFK verkar vara ett lag med ambitioner. Det sa min agent och det är därför jag är här, och jag märker att ambitionerna finns utanför planen med”, sa Kanté själv efter att ha klarat av sitt första pass i stan.

Kanté spelade också han en U21-match, mot Djurgården och efter den var sportchefen Mats Jingblad ovanligt hemlighetsfull.

”Analysen från Kantés insats i matchen lyder som så att den får ni vänta på till nästa vecka”, sa Jingblad till den nyfikna lokalpressen.

Svaret när det väl kom:

Det blev inget – den här gången heller.

Mamadou Kanté hamnade istället i Frankrike, där han spelat för Levallois S och Racing FC-Levallois 92 sedan dagarna i Norrköping.

Två klubbar lägre ner i det franska seriesystemet.

Sista säsongen där han står noterad för spel är den 2010-2011.

WILLIAM CELSING

Position: Mittfältare.

Nationalitet: Sverige.

När hos IFK: 2009.

Kommentar: William Celsing är kanske inte den mest omskrivna provspelaren i IFK, men han var faktiskt här en kort stund på sommaren 2009 när klubben hade honom med i träning och dessutom lät honom spela en U21-match, ett derby mot Åtvidaberg.

Där imponerade Celsing, även om det aldrig blev aktuellt med en flytt.

”En kille med bra driv i steget och förmåga att se passningsalternativ i farten. Han har visat goda takter, inte minst på måndagens träningspass, och är intressant att följa upp. Redan nu lär det dock inte bli aktuellt med en övergång”, sa Stefan Hellberg då.

Celsing blev kvar i Eskilstuna City där han spelade fram till och med 2013 i division 2 och division 1.

2014 var han sedan med om att gå upp i superettan med IK Frej där han också gjorde en säsong i landets näst högsta serie 2015 innan Celsing lade skorna på hyllan – åtminstone på elitnivå.

DAVID THOR VIDARSSON

Position: Mittfältare.

Nationalitet: Island.

När hos IFK: 2007 och 2009.

Kommentar: Är islänningen unik? Kan mycket väl vara så. David Thor Vidarsson är alltså en av rimligen ytterst få spelare (möjligen till och med den ende) som provtränat med IFK två (!) gånger med ett par års mellanrum.

På hösten 2007 var han hos klubben första gången.

Den isländske landslagsmannen hade bra fotbollsgener där hans bror Bjarni spelade i Everton, Arnar i belgiska De Graafschap och pappa Vidar Haldorsson var landslagskapten på 1970- och 80-talet.

Vidarsson ville gärna spela i IFK då, men hade samtidigt två år kvar på kontraktet med sin klubb på Island, FH Hafnafjördur. Och där klämde skon en hel del.

Oavsett huvudorsaken blev Vidarsson kvar på Island i två år till, men 2009 – nästan exakt två år efter första besöket i Norrköping – var han tillbaka för att visa upp sig på nytt. Som en av hela sju provspelare samtidigt (övriga var Andreas Lind, Timmy Wilhelmsson, Tobias Rickhammar, David Andersson samt duon William de Mattia och Paolao Eduardo Lima från finska klubben FC Popa).

”Jag stannade kvar på Island av lite olika anledningar, men det gick bra för klubben och jag kände mig inte tvingad att flytta. Vi har vunnit ligan fem gånger de senaste sex åren och kvalat till Champions League, men nu känns det som att det är dags att prova något nytt”, sa Vidarsson om varför första besöket inte resulterade i något med IFK.

Även den här gången drog det dock ut på tiden och David Thor Vidarsson valde Öster före IFK:s erbjudna treårskontrakt.

I Växjö var han drygt två och en halv säsong innan han lämnade för danska Vejle. Där var han i två säsonger innan han flyttade hem till Hafnafjördur igen. Där är han fortfarande lagkapten, 34 år gammal.

David Thor Vidarsson har även kandiderat för Självständighetspartiet till valet till alltinget 2017.

JONAS JOHANSEN

Position: Mittfältare.

Nationalitet: Norge.

När hos IFK: 2010.

Kommentar: Vintern och våren 2010 – en tid när den ena provspelaren efter den andre kom till Norrköping för att visa upp sig. Jonas Johansen var en mittfältare från Norge med meriter från bland annat samelandslaget som dock inte fick den bästa starten på provspelet.

Första träningen.

Då fick han problem med kroppen och sa lätt kvidande till NT-sporten efter passet:

”Det var inte så mycket spring i kroppen dag … vi får väl se. Jag mår inte bra i magen.”

Det blev ingen jättelång intervju med tanke på hälsoläget på den norske 24-åringen som dock hann berömma IFK:s träningsanläggning (Teknikhallen) och även berätta om tiden i Kongsvinger där han hade varit med och tagit upp laget i Tippeligan innan hans kontrakt gått ut och han inte erbjudits något nytt.

Efter en internmatch och en veckas betänketid kom dock IFK fram till att inte heller den vitblå dressen var rätt för Johansen.

Sedan då? Jonas Johansen åkte tillbaka till Norge och fortsatte karriären i hemlandet när proffsdrömmen i Norrköping sprack. Det blev Tromsdalen i fyra säsonger innan han gjorde lika många säsonger i Tromsö. I december 2017 meddelande han att karriären var över och Johansen lade skorna på hyllan.

”Kroppen har fått nog av elitidrott”, förklarade Jonas Johansen till Tromsös hemsida när beslutet blev officiellt.

FERRY DE SMALEN

Position: Mittfältare.

Nationalitet: Holland.

När hos IFK: 2010.

Kommentar: Parallellt med Jonas Johansen fanns även en holländsk provspelare som hade mött Zlatan Ibrahimovic på plats hos IFK.

Ferry de Smalen gjorde ett bra intryck utanför planen där han var både påläst och vältalig.

”När jag var i Volendam spelade jag mot Zlatan. Det var en riktigt stor spelare. Jag vet att han satte sitt sista mål i Holland för min moderklubb Ajax. Jag känner till både Stefan Pettersson och Ove Kindvall. Jag vet att IFK är en klubb som hamnat i andradivisionen men vill tillbaka. När jag ser den här anläggningen syns det verkligen att de vill tillbaka till högsta nivån”, sa han efter sin första träning i stan.

Meriterna var inte heller så tokiga, med en stigande utveckling i hemlandet och den senaste säsongen som proffs i kinesiska ligan och det ”riktiga” Peking.

De Smalen rönte samma öde som norske Johansen, han var helt okej för IFK:s ledning men det räckte ändå inte för ett kontrakt.

Någon sprakande karriär har inte Ferry de Smalen haft sedan han testade hos IFK. Han har tillhört mindre klubbar i sitt hemland, Verensche Boys, Elinkwijk, NVC och Apeldoorn. Redan 2011 valde nämligen den spelskicklige mittfältaren att satsa på sin civila karriär istället för den innanför de kritande linjerna.

”Troligen den mest talangfulle fotbollsspelaren från Amersfoort de senaste årtiondena säger hej då till den professionella fotbollen”, skrev tidningen Nijkerk Nieuws när beskedet om nedtrappning kom.

I artikeln säger Ferry de Smalen till och med att han kände sig lurad och trodde att han skulle få kontrakt med IFK men att han senare fick ett nytt besked – som var negativt.

”Väldigt jobbigt”, beskriver han beskedet från IFK som han uppenbarligen hade räknat med skulle bli ett annat.

Det framgår i diverse ordalag i artikeln att det inte var något han tyckte var speciellt väl hanterat av klubben i Norrköping.

SVEIN TORE BRANDSHAUG

Position: Mittfältare.

Nationalitet: Norge.

När hos IFK: 2010.

Kommentar: ”Svennis” till IFK – det hade kunnat vara en bra rubrik. Svein Tore Brandshaug var hans riktiga namn även om smeknamnet kunde kopplas till någon annan och även för hans del handlade det om provspel under vårvintern.

Samtidigt som de Smalen och Johansen.

Inte heller ”Svennis” nådde ända fram (IFK valde David Wiklander som var den fjärde som testades).

Brandshaug kom till stan med en krånglande ljumske, men med helt okej meriter med sig från norsk fotboll.

”Jag tror att svensk fotboll passar mig bra. Även om jag inte känner till superettan så mycket känns det som det är fler spelande lag här. Jag vill själv spela rolig fotboll, och vad jag har hört är IFK en klubb som också vill det”, konstaterade Brandshaug efter sin första träning.

Istället för IFK hamnade även ”Svennis” i Norge. Skeid heter klubben som han gick till när IFK nobbade. Sedan 2013 gick han som spelande tränare till Årvoll IL, en Oslo-klubb i de lägre norska divisionerna, och av allt att döma är han fortfarande kvar där.

Kuriosa om Brandshaug är att han i sin ungdom gjorde tre mål mot Ajax när han spelade i Molde.

Laget vann träningsmatchen med 5–2 och det blev stora rubriker hemma i Norge. Brandshaug hade med andra ord en hel del fotbollskunskaper med sig i resväskan till Sverige, men något kontrakt blev det inte.

DIOGO ROMANINI

Position: Mittback/mittfältare.

Nationalitet: Brasilien.

När hos IFK: 2010.

Kommentar: IFK åkte på resa till Brasilien och med sig hem i håven (inte bokstavligen såklart) hade man en spelare först och främst.

Diogo Romanini, 19.

Den unge, defensivt starke spelaren kom närmast från Atletico Mineiro i hemlandet men kontraktet hade gått ut och IFK såg att han kunde tillföra något i Sverige istället. IFK hade redan Daniel Bamberg i klubben och det var med hans hjälp som man också hade fått upp ögonen för Romanini som kom lite senare på våren det här året.

2010 var det full fart på provspelandet.

Efter bara några dagar i Sverige fick han spela sin första match, en träningsmatch mot Degerfors, men där skadade han sig direkt.

”Jag halkade till när jag skulle slå bollen så vrickade foten”, berättade Romanini efteråt.

Det blev även en match mot Elfsborg för den unge brassen där han var betydligt bättre i sitt inhopp och sedan både mål och 90 minuter i U21 mot Kalmars tipselitlag innan det bar av tillbaka hem till hemlandet.

Med sig i bagaget hade han inget kontraktsförslag.

”Vi har haft en utvärdering och kommit fram till att han inte har de dimensioner som vi letar efter”, konstaterade sportchefen Tony Martinsson efter provspelet.

Diogo Romanini verkar ha tillbringat karriären efter provspelet i Norrköping i sitt hemland. Klubbar som Pato Branco, Fluminense Feira, EC Novo Hamburgo, Moto Clube, Cse, Novoperario och Prudentopolis finns på meritlistan efter provspelet i snön i Norrköping.

DANIEL LAXDAL

Position: Back/mittfältare.

Nationalitet: Island.

När hos IFK: 2011.

Kommentar: Den isländske mittbacken beskrevs som en kopia av ”Micke” Nilsson som spelat i Halmstad och landslaget. Så pass att dåvarande IFK-managern Janne Andersson höll på att ropa fel namn.

”Jag var väldigt nära att ropa ”Micke” på honom, haha. Sen återstår det att se om han är lika bra”, sa Andersson till NT-sporten om provspelaren från Island som dök upp efter att den sista allsvenska sparken var avklarad 2011.

Laxdal kom från UMF Stjarnan men någon stjärna för IFK blev han aldrig. Efter en knapp veckas provträning valde IFK att gå vidare på annat håll.

Laxdal då?

Nja, hans karriär verkar ha varit ganska stabil sedan dess. Äventyren i Norrköping gav inget och sedan dess har han fortsatt sin karriär i UMF Stjarnan. Den gångna säsongen slutade man nia i serien hemma på Island.

Daniel Laxdal är en stor profil i klubben från Gardabae där han gjort flest matcher av alla. Även hans bror Johann Laxdal är en viktig kugge i det isländska topplaget som spelat i högsta serien sedan 2009 och vann sin första titel någonsin 2014 efter att ha gått obesegrat den säsongen på tangerat nytt poängrekord i den isländska fotbollen: 52.

KEN KALLASTE

Position: Back.

Nationalitet: Estland.

När hos IFK: 2015.

Kommentar: Den coolaste (höhö) provspelaren någonsin i IFK? På vintern 2015 testade IFK en vänsterfotad ytterback från Estland med bra meriter. 26-årige Kallaste hade gjort landskamper för Estland, bland annat mot Zlatans Sverige i en träningsmatch.

Nuvarande MFF-tränaren Magnus Pehrsson, då Estlands förbundskapten, hade även lämnat goda vitsord. Efter fem säsonger i Nomme Kalju i hemlandet sökte han nya utmaningar och IFK seglade upp som ett hett alternativ.

Kallaste fick agera vänsterback i träningsmatchen mot Åtvidaberg, där han för övrigt ställdes mot Simon Skrabb på sin kant.

Manager Janne Anderssons försiktiga bedömning efter de 90 minuterna:

”Såg helt okej ut, speciellt i positions- och duellspelet. Jag vill ha våra ytterbackar som breddspelare högt upp i planen. Nu ska vi utvärdera Ken i veckan så får vi se om vi går vidare.”

När IFK tänkt klart gjorde man inte det.

Gick vidare alltså.

Ken Kallastes karriär fick ta andra vägar. Eller först tog den samma vägar som tidigare då det blev en säsong till hemma i Nomme Kalju. 2016 hade dock Kallaste fått nog av den tillvaron och hittade en arbetsgivare i Polen. Górnik Zabrze i Ekstraklasa blev hans klubb där han skrev för ett och ett halvt år med option för ytterligare ett.

Det gick dock sådär. Laget åkte ur högsta serien i Polen den säsongen och Kallastes kontrakt bröts. Han blev kvar i högsta polska ligan, nu dock i Korona Kielce där hans första mål i ligan kom i november 2017.

Ken Kallaste spelar fortfarande för det rödgul-randiga laget där kontraktet dock går ut i sommar.

Kuriosa om Ken är att han föddes som Ken Akerta, men bytte efternamn 2006. Han är son till förre estniske landslagsmannen Risto Kallaste. Så vet ni det också.

TETEH BANGURA

Position: Forward.

Nationalitet: Sierra Leone.

När hos IFK: 2015.

Kommentar: Minns ni att den förre AIK-stjärnan faktiskt provtränade med IFK på sommaren, guldåret 2015?

Ingen kan klandra er om inte.

Teteh Bangura gjorde egentligen aldrig några avtryck i Norrköping, även om han förstås kom med bra meriter bakom sig. Under sin peak i allsvenskan 2011 hade han gjort 15 mål på 17 matcher för AIK innan han blev proffs i Turkiet.

Nu ville han tillbaka till Sverige efter en mindre lyckad sejour ute i Europa.

IFK hade koll på honom sedan hans landsman Alhaji Kamara försvunnit till Malaysia redan innan premiären och efter att man precis nobbat en annan provspelare i isländske Ólafur Karl Finsen var det Banguras tur.

”Grunden var att när vi tappade Alhaji så tittade vi på alternativ. Med de kontakter vi har så dök Teteh upp som kontraktslös. Vi tänkte titta på honom redan då så han var i vår ”pipeline” redan i april”, berättade managern Janne Andersson om bakgrunden.

IFK nobbade dock.

Alhaji Kamara hade ju faktiskt kommit ”hem” igen och dessutom var Banguras form inte den bästa efter att ha varit kontraktslös i nästan ett år.

Bangura hamnade istället i Mjällby i division 1 där han satte tre mål under andra halvan av säsongen. 2016 blev det tre matcher för Gais men det kontraktet förlängdes inte under sommaren. Nu spelar han i Sinopspor, en klubb som håller till i Turkish Regional Amateur League. Teteh Bangura har haft intresse för sig från svenska klubbar därefter, klubbar på främst division 1-nivå.

HOLMBERT ARON FRIDJONSSON

Position: Forward.

Nationalitet: Island.

När hos IFK: 2016.

Kommentar: Skulle Emir Kujovic försvinna ut i proffslivet eller inte? Efter att anfallaren vunnit skytteligan guldåret 2015 var han en av de allra hetaste svenska spelarna i transferfönstret och det var många rykten hit och dit.

IFK ville inte sitta med armarna i kors med tanke på vad som kunde hända med anfallaren – och naturligtvis vara förberedda oavsett. En isländsk anfallare med ett lite annorlunda namn hamnade därför på managern Janne Anderssons radar.

Holmbert Aron Fridjonsson hade tidigt varit i Celtic och hade dessutom goda vitsord från sin kompis från hemlandet, en inte helt obekant Arnór Ingvi Traustason.

Holmbert provtränade någon vecka och gjorde ett helt okej intryck för att vara en spelare som hade lite ryggbekymmer när han kom. IFK ryktades också ha lagt ett bud som dock var för snålt tilltaget för att hans isländska klubb skulle vilja ge sig in i någon affär.

Där stannade det.

”Holmbert är avskriven för tillfället men finns med på listan”, sa Janne Andersson när vi var framme i mars.

Då hade även Emir Kujovics proffsplaner lagts på tillfällig is – och när väl IFK hittade rätt i anfalls-djungeln föll valet istället på Sebastian Andersson från Djurgården.

Knappast något man kan kalla ett felbeslut med facit i handen.

Den isländske anfallaren blev kvar i hemlandet där han dock lämnade KR för Stjarnan som varit hans klubb fram till den här våren då hans nästa utlandsflytt dock blev verklighet till slut.

Under 2018 har han gjort succé i OBOS-ligaen som är Norges näst högsta serie. Totalt svarade han för 19 mål på 28 matcher för Aalesund som kvalade för att gå upp i eliteserien men misslyckades med det.

SHEKA FOFANAH

Position: Forward.

Nationalitet: Sierra Leone.

När hos IFK: 2016.

Kommentar: Managern Jens Gustafsson var helt ny och hade precis efterträtt Janne Andersson på posten.

Förberedelserna inför den allsvenska återstarten efter EM-uppehållet var i full gång när Gustafsson ville titta närmare på en anfallare som klubben fått tips om. Sheka Fofanah kom inflygande till lagets läger i Dalarna. 21-åringen från Sierra Leone hade testat på landslagsspel och hade goda vitsord.

Han fick spela 70 minuter mot ett ihopplockat talanglag men gjorde inget större väsen av sig bredvid fyramålsskytten Emir Kujovic på Ornäs IP.

Sedan blev han skadad.

Och mycket mer blev det inte av det.

”Vi bedömer att hans skada är såpass att han inte kan gå in i vår träning som den ser ut just nu”, konstaterade Gustafsson om provspelet.

Fofanah blev dock kvar i Europa trots nobben från IFK. Han hamnade först i Danmark och Vejle där han dock inte spelade särskilt länge. Nästa stopp blev Tjeckien, först i Jablonecs juniorlag men sedan Frydek-Mistek i andradivisionen.

Inte heller där blev det dock någon omöjlig succé och just nu tillbringar han sina dagar i Sudan och klubben Al Merriekh Omdurman.

Där gjorde han faktiskt två mål redan i sin debut.

Enligt de senaste uppgifterna har han dock bytt lag och land en gång till. Nu till Oman och Al-Nasr Salalah.

RAUNO SAPPINEN

Position: Forward.

Nationalitet: Estland.

När hos IFK: 2016.

Kommentar: Efter säsongen 2016 stod IFK i ett läge där truppen hade ömsat en del skinn efter guldåret 2015 och en rörig säsong därefter.

Tredjeplatsen i allsvenskan var riktigt stark med tanke på svängdörrarna på sommaren när spelare såldes till proffslivet.

Rauno Sappinen dök upp i stan i november för att synas i sömmarna. Omvittnat vass avslutare från den inhemska ligan och ett intressant namn.

”Vi har sett honom en del och det är en ung spelare som vi vill följa upp. Han är snabb och har okej teknik. En ung och utvecklingsbar spelare”, tyckte managern Jens Gustafsson i samband med tränandet på Östgötaporten.

Sappinen hamnade aldrig i IFK (hittills åtminstone är bäst att tillägga) men har haft en bra karriär i sin klubb hemma i Estland. För Flora har han dunkat in mål de senaste säsongerna.

16 stycken 2015.

19 under 2016.

Och 27 under 2017, då han till och med var med och utmanade om guldskon (The Golden Shoe) som de europeiska ligornas hetaste målgörare. En viss Lionel Messi vann dock till slut …

Under 2018 har han varit utlånad till belgiska Beerschot Wilrijk i andradivisionen – så mycket speltid fick dock inte Sappinen som istället lånades ut till holländska FC Den Bosch istället. Där ska han enligt kontraktet vara till sommaren 2019 när han åter är FC Floras spelare. Klubben i hemlandet han är utlånad ifrån.

Sappinen har också spelat landskamper för Estland sedan han var hos IFK.

NÅGRA SOM LYCKATS

Sedan finns det givetvis flera spelare som provspelat och även FÅTT kontrakt. Här är några som gjort mer än kommit till Norrköping och ganska direkt vänt hem igen:

Arnór Ingvi Traustason 2013, Siim Luts 2013, Lars Krogh Gerson 2012, Nikola Tkalcic 2011, Caio Mendes 2010, Peter Hansen 2006, Alexander Petras 2001, Peter Wallin 1997.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!