LÄS MER: Kjellbom: "Man skäms, det är inte vi"

LÄS MER: Så var semifinal 4 minut för minut

I spelarentrén, på golvet, innan spelarna sätter fötterna på planen har Dolphins låtit trycka dit ett ord i stora svarta bokstäver.

Artikelbild

En påminnelse.

En boost att bloda ned sig för klubbmärket.

I versaler står det: "SUPERMOTIVATED".

Det var inte mycket som var super med Dolphins i semifnal fyra. Allra minst motivationen.

Artikelbild

De blev överkörda, avklädda och kränkta, faktiskt.

65–108.

Igen: 65–108.

Borås tog expresståget och dammade hänsynslöst av Dolphins tygen i en mäktig basketlektion som slår det mesta med tanke på vikten av matchen och att det här är en av landets mest svårintagna basketnästen.

Matchen fortsatte där lagen satte punkt senast. Med ett kontrollerande, dominerande och lekande Borås.

Dolphins?

Det saknades så mycket att den här spalten inte räcker till för att stapla upp otillräckligheterna.

Mästarna mår inte speciellt bra. De är trasiga, trötta och ser inte ut att tro på det här själv längre.

De här semifinalkombatanternas säsong har stuckit iväg åt två vitt skilda håll.

Medan Dolphins har tappat spelare på vägen, inte lyckats lösa tomrummen på bakplanen och fick chansa med ett budgetalternativ efter Tyler Flacks armbrott så har Borås mer och mer tagit en form som en guldkandidat och till och med en potentiell svensk mästare.

Spattigt fladdercoachande Henrik Svensson ansvarar över en homogen, giftig grupp som mycket väl kan gå hela vägen.

Hans lag har monterat ned Adnan Chuks annars svårbemästrade defensiv till spillror. Nimrod Hilliard gör allvaret till en lek. Brian Fitzpatrick är en begränsad spelare men när han får sikta, ställa in kroppen och sikta lite till innan han skjuter så drar han i skotten utan problem.

Marcus Tyus flyter runt och gör vad som förväntas av honom medan kaptenen Fredrik Andersson inte backar för skitgörat.

En skön, svårstoppad mix.

Det här var det sista vi såg av svenska mästarna i Stadium Arena den här säsongen.

Med största sannolikhet var det Joakim Kjellbom och Johnell Smiths mindre roliga farväl till Norrköpingspubliken.

I finalkampen är det ett lag på väg upp mot ett lag på glid mot en högst osäker destination.

Verkligheten har kommit ikapp Dolphins. Det kommer till en gräns när det inte går att klippa, klistra och trolla med knäna längre.

Där är vi nu. Dolphins räcker inte till. De är uppe mot ett gäng överman som annars brukar vara laget som kommer till korta i slutspelstider.