Drottning Katarina ägde Söderköping

1200-talsdrottningen Katarina Sunesdotter gick i kloster när hennes make, kung Erik Eriksson, dog 1250. Då skänkte hon Söderköping till sin syster Benedicta.

16 december 2009 00:00
Jan Svanberg, professor emeritus i konstvetenskap, inbjöds på måndagskvällen av hembygdsföreningen S:t Ragnhilds Gille för att berätta om drottning Katarina Sunesdotter. Ett 60-tal åhörare lyssnade på föredraget i Drothems församlingshem. Arrangemanget inleddes med ett framträdande av ljusets drottning. Söderköpings Lucia, Felicia Elvnäs, med följe avslutade årets lussande hos hembygdsförteningen.

 

Jan Svanberg har särskilt kommit att intressera sig för utsmyckningarna på Katarina Sunesdotters stenkista, som i original finns att beskåda på Historiska museet i Stockholm. En replik av stenkistan finns i Gudhems klosterruin i Falköpings kommun i Västergötland. Där har man återskapat henne som en blond kvinna med blå ögon.

 

Från Medeltiden
- Det förnämsta gravmonumentet från medeltiden, sa Jan Svanberg om stenkistan och tillade att stenkistan tillhörande Heliga Birgittas föräldrar (lagman Birger Persson och Ingeborg Bengtsson) i Uppsala domkyrka också håller mycket hög kvalitet.

 

Katarina Sunesdotter föddes runt 1215 och avled i början av 1250-talet. Man vet inte exakt när hon dog, men det var i alla fall före februari 1253. I vissa uppslagsverk anges dödsåret 1252.

 

Gift med Erik Eriksson
Katarina gifte sig 1244 med kung Erik Eriksson (1216-1250) som också kallades för "den läspe och halte" och var den siste kungen i den Erikssonska ätten.

 

Som drottning fick hon Söderköping i gåva. Söderköping var på den tiden en mycket betydelsefull stad.

 

- Efter kungens död bestämde hon sig för att gå i Gudhems kloster och skrev ett donationsbrev som är ett av de ståtligaste donationer som gjorts i detta land: Gods i Danmark skänktes till Gudhems kloster, hennes egendomar i Västergötland och Småland skänktes till nunnorna och hennes syster Benedicta fick Söderköping, berättade Jan Svanberg.

 

1244 rymde lagmannen på Vreta Kloster (Lars Pettesson) till Norge, och rövade med sig Benedicta.

 

- När lagmannen dog 1249 återvände Benedicta till Vreta Kloster och fick då Söderköping av sin syster, berättade Jan Svanberg.

 

Benedicta (död runt 1261) var också gift med Svantepolk Knutsson, en av dåtidens "höjdare" i samhället.

 

Katarina begravdes i Gudhem. Hennes stenkista, gjord av uthuggna saltstensblock, är nästan 2,5 meter lång och dekorerad med olika symboler.

 

- På 1930-talet grävdes graven ut och då hittade man ett par figurer, sa Jan Svanberg och visade exempel från andra samtida stenkistor från Spanien och Frankrike som visade att figurerna symboliserade en själamässa.

 

Skärselden
- De flesta kom till skärselden för att renas, vilket var plågsamt, men tiden i skärselden skulle förkortas genom själamässan, förklarade han symboliken i bilderna.

 

Jan Svanberg berättade också om stilen på gravkistan, eller designen för att använda ett nutida uttryck. Liknande stilar har påträffats i Frankrike, så det är möjligt att någon munk som kommit från Frankrike till Gudhem utformat Katarina Sunesdotters stenkista.

 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Henrik johansson