När leran ger en lektion i historia

Leran som historieberättare. Första delen av de arkeologiska utgrävningarna i Fiskeby är nu avslutad och färska lerprover från marken kan berätta mera om hur människorna levde i området en gång i tiden.

19 juni 2017 15:00

När NT besökte utgrävningarna första gången, i början av maj, var förväntningarna och förhoppningarna stora på fynd från yngre bronsåldern och äldre järnåldern. Nu, efter två och en halv månads idogt arbete på platsen, är det dags för en summering.

Nå?

– Det har varit väldigt givande, säger projektledaren Maria Petersson från Arkeologerna, Statens historia museer.

– Vi har hittat lämningar efter fyra gårdar. Tre från äldre järnåldern och en från yngre bronsåldern. Det är i alla fall vad vi tror i dagsläget. Nu ska vi närmare tidsbestämma vår fynd med hjälp av kol 14-metoden. Våra förväntningar har i alla händelser infriats plus att vi har hittat en del grejer som vi inte riktigt begriper. En teori är att det låg en storskalig matberedningsplats just här som var kopplad till fiske och säljakt. Vi kommer att gå igenom materialet i labbet efter fiskben som skulle kunna bekräfta den tanken.

Och så var det det här med leran.

Tidigare i veckan besökte keramikarkeologen Katarina Botwid (en av två med titeln i Europa) Fiskeby för att studera utgrävningarna ur ett hantverksperspektiv. Med hjälp av sina lerprov räknar hon med att få en bild över hur livet såg ut på platsen före Kristus. För en lekman är det en lerklump, för Katarina Botwid är det ett fynd som kan ge oss en historielektion.

– Jag är framför allt nyfiken på hur keramiken brändes på den tiden, säger hon med leran i den kupade handflatan. De hade stor nytta av bra och lättarbetad lera. De använde den till det mesta, förrådskärl, kokkärl och som byggnadsmaterial. Av just den här lerklumpen ska jag försöka bränna ett eget kärl för att lära mig mer om hur de arbetade.

Vid den uppmärksammade utgrävningen i intilliggande Pryssgården i början av 1990-talet hittades ingen lera av samma kvalitet som i Fiskeby.

– Intressant, säger Katarina Botwid. Förmodligen gick de hit till Fiskeby för att hämta sin lera. Samtidigt förstår man att de byggde sina bostäder just här. Det var naturligtvis smart att bo så nära sina resurser som möjligt. Här har vi hittat både mjuk och spänstig lera i form av rödbruna klumpar liksom vanlig tegellera i det som varit sjöbotten.

Nu fortsätter utgrävningarna på andra sidan E4:an och i samband med Arkeologidagen den 27 augusti ska resultat från Fiskeby visas upp för allmänheten.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Gunnar Hagberg

Ämnen du kan följa