Vårdpersonal: Utvecklingen strider mot lagen

De allra sjukaste får allt sämre vård, samtidigt som vårdapparaten byggs ut för de friskaste patienterna, hävdar läkarna som startat Sjukvårdsuppropet i Stockholm. De tycker att vårdens utveckling strider mot hälso- och sjukvårdslagen.

8 februari 2020 09:00

I höstas, när sjukhus i Stockholmsområdet varslade över 1 000 läkare, undersköterskor och administrativ personal, fick läkarna Laura Björnström och Akil Awad på Södersjukhuset i Stockholm nog. De grundade Sjukvårdsuppropet, som samlar alla olika yrkesgrupper inom hela Stockholmsvården i en opolitisk grupp. De har genomfört manifestationer och har en hemsida med över 300 anonyma vittnesmål från vårdpersonal. I beskrivningarna uttrycker personal sin förtvivlan och frustration, och den etiska stress de känner.

De allra sjukaste får vänta allt längre, och det blir färre och färre vårdplatser. Det flyttas resurser från sjukhusen, samtidigt som vårdcentralerna inte räcker till, säger kardiologen Akil Awad.

Dessutom har anställningsstopp införts, berättar han. Trots att vårdpersonal går på knäna.

Det har varit tufft länge, innan varslen kom, säger Laura Björnström, ST-läkare inom akutvård.

Sjukvårdsuppropet kom till efter många tidigare försök att förklara läget för ledningarna.

De behandlar oss om politiska motståndare. Men vi försöker bara ta tillvara våra patienters intressen, säger Akil Awad.

Vården flyttas ut

Politiker och sjukvårdsledningar har förklarat att vården är inne i ett skifte, där den sjukhustunga vården ska flyttas ut närmare patienter. Närakuter, vårdcentraler och hemsjukvård ska ta över en stor del av vården från sjukhusen. Stockholm ligger före många andra regioner, men i hela Sverige finns liknande tankar.

Laura Björnström och Akil Awad förstår inte hur det ska gå till. Politiker och ledningar verkar inte ha samma världsbild som personalen, säger de.

Irene Svenonius, finansregionråd i Stockholm (M) och ytterst ansvarig för vården, försäkrar att hon ser problemen. Fast det är sjukhusens ledningar som är ansvariga för vården där, förklarar hon. Hon berättar att hon velat träffa företrädarna för Sjukvårdsuppropet, men att de avböjt.

Akil Awad förklarar dock att Sjukvårdsuppropet är en gräsrotsrörelse, inte en organisation, och att de inte har något mandat att förhandla med politikerna. De vill bara berätta vad de upplever, och det ska ske i offentligheten, inte i slutna rum, anser han.

Irene Svenonius säger att hon att ser stora utmaningar i att patienterna blir kvar så länge på akuten.

Det behöver vidtas åtgärder så att patienterna får plats på vårdavdelningar. Jag ser allvarligt på detta.

Anna Starbrink (L), sjukvårdsregionråd i Stockholm, ifrågasätter inte heller den kris som personalen i vården beskriver, förklarar hon. Men vården behöver förändras.

Vi behöver inte bara lösa krisen, vi behöver också bygga en hållbar vård, säger Anna Starbrink.

Någon annanstans

I politikernas resonemang tycks det finnas en uppfattning att många av patienterna som kommer in på akuten borde ha vänt sig någon annanstans, enligt de båda läkarna.

TT: Hur många tycker ni har gått "fel"?

Min uppfattning är att det inte är många. Närakuterna som har öppnat i Stockholm har avlastat redan, ungefär 20 procent, säger Laura Björnström.

Men trots närakuterna har inte väntetiderna för de svårast sjuka blivit kortare, förklarar hon. Stockholmarna söker mer vård än befolkningen i övriga landet, trots att staden har en förhållandevis ung befolkning, enligt Laura Björnström. Primärvården har bara fått 1,5 procent mer pengar i årets budget, det täcker inte ens inflationen, enligt Sjukvårdsuppropet.

Strider mot lagen

De tycker att omfördelningen innebär att vården byggs ut för de friskaste patienterna. Samtidigt dras det ned för de allra sjukaste, som patienter med hjärtstopp och stroke, och multisjuka äldre, förklarar de.

Min uppfattning är att man flyttar fokus från patienterna med störst vårdbehov, säger Laura Björnström, och Akil Awad håller med.

Politikerna försäkrar dock att de delar deras bild. Ändå tror de att akuterna kan avlastas mer, och håller fram region Stockholms satsningar på både hemsjukvård, akutläkarbilar och närakuter.

Vi är väldigt sjukhustunga inom vården i Sverige. Hela inriktningen är att vi ska ge en god och nära vård. Det finns flera statliga utredningar som visar på det, säger Svenonius.

För ett par veckor sedan blev det klart att kommuner och regioner kommer att få extrapengar till välfärden från staten. Men vart de pengarna ska gå kan inte Svenonius säga.

Jag tror att vi måste fortsätta att stärka vården utanför sjukhusen för att avlasta dem. Det behövs fasta vårdkontakter för patienterna på vårdcentralerna, säger hon.
Det är inget egenvärde i att vårda patienter på sjukhus. Men det är en avgrundsdjup skillnad mellan hur vi och politikerna och ledningarna ser på behoven. Vi har upplevt nätter då 90-åringar fått ligga på akuten i 20 timmar, säger Akil Awad.

Det stämmer inte med den prioritering som ska göras enligt hälso- och sjukvårdslagen, förklarar han och Laura Björnström. Enligt den ska de sjukaste få vård först.

Men de som är sjukast är inte i majoritet. Det här blir en populistisk fråga, säger Akil Awad.
Bakgrund: Vårdpersonal protesterar

På flera håll i landet har vårdpersonal startat protestgrupper:

I Göteborg har vårdpersonal protesterat mot nedskärningar och besparingar efter varsel.

I Jämtland protesterar personalen mot ändrade arbetstider.

I Värmland samlas namnlistor in i protest mot neddragningar av vårdplatser och arbetsbelastningen.

Sjukvårdsuppropet i Stockholm startade i november 2019 som en reaktion på varsel och nedskärningar. Under hösten varslades 1I350 läkare, undersköterskor och administrativ personal på sjukhusen i Stockholm. Nu har Karolinska universitetssjukhuset meddelat att varslet krympt, och nu avser 266 tjänster i stället för de 600 som först meddelades. Sannolikt kommer antalet varslade också att minska på Södersjukhuset, kanske även på de andra sjukhusen. I Facebookgruppen Sjukvårdsuppropet med drygt 19 000 medlemmar finns över 300 anonyma vittnesmål från vårdpersonal. Här är några exempel:

* En läkare vittnar om en patient som kommit in akut med buksmärtor. EKG för att kolla hjärtinfarkt hanns inte med på grund av arbetsbelastningen för sköterskorna. Patienten tyckte att smärtorna avtog och lämnade akuten eftersom väntetiden var så lång, men avled i hjärtinfarkt på vägen därifrån.

* En läkare berättar om en patient som avlider på grund av en händelse som kunnat undvikas om läkarresurs funnits. Personalen försökte kontakta läkare, men alla var upptagna med annat. Patenten dog.

* En patient med andnöd kommer in till akuten, det är platsbrist på intensiven och patienten blir kvar på akuten och avlider där.

* En läkare på akuten beskriver hur en patient lämnats utan tillsyn under natten, och på morgonen hittats livlös och kall på sin brits.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Johanna Cederblad/TT