Runstenen rengörs med sprit

Med en helt ny metod ska alger och lavar på runstenen vid Hovs gård tas bort. Nu står den indränkt i sprit och väl inplastad och ska stå så i ett år.

9 september 2008 00:15
Som NT berättade i somras finns flera gravfält från år 0 (efter Kristus) till 1000-talet på Hovs gård.

 

Där finns även en runsten som två bröder reste över sin far. I förra veckan inleddes arbetet med att rengöra den gamla runstenen.

 

- Vi ska testa en helt ny metod här, berättar Mattias Schönbeck, arkeolog på länsstyrelsen, som tillsammans med stenkonservator Paterik Stocklassa är på plats för att rengöra stenen som troligen restes i mitten av 1000-talet.

 

- Vi ska begjuta stenen med 95-procentig sprit och sedan täcka den med plast. Spriten dödar växtligheten och genom att täcka den avbryter vi fotosyntesen. Sedan ska den stå i ett år innan vi tvättar stenen ren från de döda växtdelarna, berättar Mattias Schönbeck.

 

Annars lera
I vanliga fall brukar Paterik Stocklassa baka in runstenarna i lera som får stelna och så småningom ta bort alger och lavar som dött av syrebrist.

 

- Men leran torkar efter tre-fyra månader och det räcker inte. Man får fortfarande gnugga och gno för att få bort växtdelarna, säger han.

 

Han vill slippa gnugga och gno så mycket som möjligt för att undvika slitage på stenen. Det räcker att stenen vittrar av naturliga orsaker så som väder och vind och inte minst föroreningar. Med den nya metoden hoppas han och Mattias Schönbeck att det kommer att gå lättare att göra ren stenen när plasten tas bort om ett år.

 

- Det ska bli väldigt spännande, säger Mattias Schönbeck.

 

Första gången på runsten
Metoden har använts med gott resultat på hällristningar i Norden och Västsverige, men även i Östergötland som vid Hästholmen utanför Ödeshög och på den nyfynna hällen vid Himmelstalund - som invigdes med pompa och ståt förra helgen. Så vitt Mattias Schönbeck och Paterik Stocklassa vet är det första gången den används på en runsten. För att få spriten att inte rinna ner täcker Paterik Stocklassa den med vadd som han penslar på med sprit och fäster med gladpack.

 

- Man måste hela tiden hitta egna lösningar och hjälpmedel, säger han.

 

Runverket målar
När stenen är ren kommer Runverket och målar i texten. "Germund och Anund reste denna sten efter Sote, sin fader. Frälse Gud hans själ," står det på den.

 

- Det visar att i alla fall sönerna var kristna, säger Mattias Schönbeck. Vem som ristat just den här stenen vet vi inte men olika ristare hade olika kännetecken.

 

Nu är stenen nästan färdiginpackad i flera lager gladpack, sopsäckar och ytterst en presenning. För att fotosyntesen ska avbrytas måste det vara mörkt.

 

En geogömma
Allt är nästan klart när arkeologen Mattias Schönbeck plötsligt gör ett oväntat fynd under en sten.

 

- Vad kul, titta, något sånt här har jag aldrig stött på förut!

 

I en gammal nött apo-
tekspåse ligger en burk med lite småsaker, en informationslapp och en loggbok.

 

- Det är en geogömma, säger han.

 

En geogömma är en del av en global sport som skapats av GPS-användare. De gömmer skatter på olika ställen och publicerar platsens exakta koordinater på en speciell webbsida. Vi lägger i en slant, ett visitkort och en våtserviett och fyller i loggboken innan vi lägger tillbaka den betydligt mer moderna skatten än vad Mattias Schönbeck vanligen brukar hitta.

 

Vi lämnar både skatt och den välinplastade tusenåriga runstenen. Om ett år får Mattias Schönbeck och Paterik Stocklassa veta om experimentet lyckats. Under tiden ska en skylt sättas upp så att folk som kommer förbi inte tror att någon saboterat stenen och river bort plastpresenningen.

 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!