Varje år drabbas omkring 500 personer i Sverige av lungcancer till följd av radon i hemmet.
Det här är ingen liten fråga utan det handlar om många människors hälsa, säger bostadsminister Peter Eriksson till Ekot.
Vi vet att det är hundratusentals bostäder som fortfarande har för höga radonhalter, både i egnahem och i flerfamiljsbostäder.
Regeringen anser att det var ett misstag att avskaffa bidraget 2014. Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten har tidigare varit inne på samma linje och beklagat att möjligheten att få hälften av saneringskostnaden, upp till 15 000 kronor, i bidrag togs bort.
Vi kommer att avsätta särskilda pengar för att få ett statligt stöd, som förhoppningsvis blir lite större än tidigare. Det kommer att handla om storleksordningen 100 miljoner kronor för de närmaste tre åren, säger Peter Eriksson.
Bostadsministern uppger också att det ska satsas mer resurser på att informera om att bidraget finns för att pengarna – till skillnad från sist – ska komma till nytta.
Det var väldigt många som helt enkelt inte visste om att man kunde få ett stöd, säger han till radion.
Radon är en radioaktiv gas som bildas genom att uran i jordskorpan sönderfaller. Gasen finns naturligt i luft, mark och vatten. Höga radonhalter i inomhusluft kan skada hälsan.
Vissa byggmaterial, som blåbetong som användes i en stor andel svenska hus på 1960-talet och början av 1970-talet, kan ha höga uranhalter och ge ifrån sig radongas i inomhusluft.
Omkring 500 personer per år drabbas av lungcancer till följd av radon i bostaden.
Rökare löper större risk än ickerökare att få lungcancer till följd av radonexponering.
Folkhälsomyndighetens riktvärde för radon i inomhusluft är 200 becquerel per kubikmeter luft.
Även vatten från jordlager och berggrund innehåller radon. Halter över 1 000 becquerel per liter är gränsen för otjänligt vatten.
Källa: Boverket och Folkhälsomyndigheten