Minskad kiselhalt gör Östersjön sjukare

En halvering av mängden kisel i Östersjön under 1900-talets sista 30 år har gjort det sjuka innanhavet sjukare.

27 december 2011 00:00

Denna negativa påverkan av ekosystemet beskrivs av en grupp forskare från Danmark, Finland, Lettland, Polen och Sverige i kemisten Liana Papushs doktorsavhandling vid Tema vatten på Linköpings universitet.

Löst kisel spelar en viktig roll i vattnets näringskedja där grundämnet bygger upp kiselalger som blir näring för de djurplankton som i sin tur är mat för fiskarna.

Övergödningen
Övergödning och dammbyggen pekas ut som bovar i miljödramat.

Ökad tillförsel av fosfor och kväve orsakar övergödningen. Balansen mellan dess näringsämnen och vattnets kiselhalter är viktiga för de matnyttiga kiselalgernas tillväxt och plats i näringskedjan.

Dammbyggenas kisel vittrar från berggrunden och följer med sötvattnet ut i havet. Forskarna tror att andelen kisel började minska med 1950- och 60-talens stora dammbyggen för att fortsätta under 1900-talets sista halva. Därefter anser de att övergödning är den främsta orsaken till kiselbristen.

Studien sträcker sig fram till år 2001 och vad som hänt de senaste tio åren är ett frågetecken:

Sårbar situation
- Mot slutet av vår mätperiod planade minskningen ut något. Men situationen är sårbar på grund av den pågående övergödningen, anser Liana Papush.

Hon konstaterar att kiselhalterna fortfarande är höga i norra Östersjön men riskabelt låga i Finska viken och Rigabukten med begränsningar för kiselalgernas möjlighet att växa.

fakta EU betalade

Studien omfattar perioden 1970-2001 och ingår i det EU-finansierade projektet Siber (Silicate and Baltic Sea Ecosystem Response).

Avhandlingen heter "Silicon cycling in the Baltic Sea. Trends and budget of dissolved silica".

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!