"Vi började som rebeller"

Det är som en dans influerad av kampsport. I mitten rör sig två personer i ett flödande mönster av attacker och blockeringar, runt om står gruppen och sjunger, spelar musik. Capoeiraföreningen Guanabara firar 20 år.

10 juni 2018 12:00

De står i en ring, klappar händerna, sjunger och spelar musik. Instrumenten heter berimbau, pandeiro, agogô och atabaque. Musiken är snabb, kraftfull och energirik. Capoeira är egentligen en kampsport, trots att många inte tror det eftersom man inte träffar varandra med sparkarna och slagen.

– Det började bland slavarna i Brasilien, de gjorde det som en dans med musik och sång för att de vita inte skulle förstå att de tränade kampsport, berättar Rosangela Urbano, en av grundarna till föreningen Guanabara.

Capoeira utan musik är inte capoeira enligt Rosangela, och musiken kan användas på många olika sätt. Som att provocera utövaren eller stärka den, det kan också användas helande eller frigörande.

– Då handlade låtarna om frihet och att kämpa för sina rättigheter, i dag skrivs låtar mot fattigdom och för att alla ska ha en plats i samhället, berättar Rosangela Urbano.

Grunden i sporten är glädje, att alla ska kunna vara med. Den som är skadad kan spela ett instrument eller klappa takten med händerna. Det viktigaste är att känna capoeiran i själen och många utövare lär sig portugisiska för att komma ännu närmare dess rötter.

– Jag och min man startade den här föreningen i Brasilien för tjugo år sedan. Vi började som rebeller kan man säga, vårt mål var att alla skulle vara inkluderande och att skapa en plats där kvinnor fick vara med på lika villkor som männen. Capoeira går igenom de sociala berriärerna, en städerska kan vara med på samma nivå som en doktor till exempel, säger Rosangela Urbano och berättar att även om klassklyftorna är större och mer märkbara i Brasilien, så kan sporten användas för att bygga över även klasskillnaderna i Sverige.

Flera av deltagarna den här veckan kommer från just Brasilien och hemma arbetar flera av dem med fattiga barn, bland annat ordnas träningar före skolstarten varje morgon för barn med adhd.

– Det är ett jättebra sätt för dem att få ur sig all energi som flödar, säger Rosangela Urbano.

Hon och hennes make Jorge Luis har bott i Norrköping i fjorton år, och även om verksamheten är relativt liten så ser hon en stor ökning i framförallt barngrupperna där intresset växer snabbt. Under söndagen var en graderingsceremoni där medlemmarna fick nya färger på banden. Graden baseras på personens egen utveckling under året, i Guanabara tävlar medlemmarna bara mot sig själva.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Monica Hansson

Ämnen du kan följa