Vem ska bekämpa de kriminella gängen?

Vem har ansvar för att bekämpa länets kriminella gäng? Det var en fråga som diskuterades när vid NT och Corren bjöd upp till #Sägifrån-debatt vid Linköpings stadsfest.

22 augusti 2014 15:15

I panelen som NT:s publisher Anders Nilsson och Correns chefredaktör Charlotta Friborg presenterade fanns bland andra länspolismästaren Ulrika Herbst , kriminaljournalisten Lasse Wierup , tre folkvalda Linköpingspolitiker och Fryshusets Johan Viktor som själv är avhoppare och som jobbar med att hjälpa andra som vill hoppa av.

Att den organiserade kriminaliteten ligger steget före var grunden för debatten vars utgångspunkt är händelser som skottlossningen på Bråddgatan i Norrköping.

Där S-företrädaren Eva Lind poängterade samhällets kollektiva ansvar, tyckte M-företrädaren Paul Lindvall att varje individ i samhället måste ta personligt ansvar för att säga ifrån till den utbredda kriminaliteten.

– Vi har i åtta år sagt att vi tror att polisen måste vara mer synlig och gå runt och patrullera, sa han och fick en spontan applåd av den församlade publiken.

Länspolismästaren Ulrika Herbst instämde till viss del men sa att en ökad polisnärvaro ingalunda är lösningen på hela problemet.

– Vi tittar just nu på hur vi ska organisera oss, sa hon och menade att polisen redan har ett väl fungerande samarbete med såväl Norrköping som Linköping och övriga 13 kommuner i länet.

– Men i den här frågan tror jag att olika myndigheter och samhällsinstanser måste komma överens om en gemensam nationell plattform.

Lasse Wierup , som är mest känd för boken Svensk maffia, anförde att det måste bli svårare att vara kriminell i Sverige och att det "måste svida".

– Jag har aldrig mött en avhoppare som gav upp kriminaliteten för att ett jobb erbjöds honom, sa han.

Men Fryshusets Johan Viktor höll inte riktigt med.

– När jag satt på Hall 2006 till 2007 och bestämde mig för att hoppa av berodde det på att personer trodde på mig fast att jag fortfarande var en idiot.

Enligt hans erfarenheter betyder det mycket om det finns jobb och bostad åt den som tar klivet från yrkeskriminalitet till Svenssonliv.

– Det är lite läskigt att höra hur ni säger att det inte ska finnas "räkmackor eller gräddfil för kriminiella ". Jag tror att man måste prata om kriminalitet utan prestige och inse att om man hjälper en sådan här individ så slipper man utgiften senare eftersom en sådan person kostar samhället så mycket mer i längden.

Lasse Wierup nämnde att andra europeiska länder har strafflindring för kriminella som bidrar till att brott klaras upp. Ulrika Herbst svarade att hon tror att hon ihop med sina kolleger inom rättsväsendet skulle kunna få ihop en ganska lång önskelista på verktyg att använda i kampen mot gängkriminaliteten, därmed inte sagt att samhället blir lättare att leva i.

När Charlotta Friborg bad de partier som fanns representerade att nämna vad de vill göra i frågan var samstämmigheten stor.

– Minska segregationen genom att ordna fler jobb, utbildningsmöjligheter och sociala insatser nära där personerna bor, sa Eva Lind (S).

Centerpartisten Muharrem Demirok poängterade vikten av att känna hopp, att få bra utbildning och jobb. Men han tyckte också att Eva Linds retorik var farligt nära att glida in på etnicitet på ett sätt som kan gynna främlingsfientliga krafter i samhället, vilket Eva Lind genast poängterade att hon inte avsåg.

Paul Lindvall (M) sa att "en bra skola, tidiga jobbmöjligheter och en närvarande polis" står på hans agenda.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!