När det gäller de kommunala skolorna är det framför allt Centrala elevhälsan CEH; som är deltaktig i de eventuella utredningarna som ska göras. Det är dit rektorerna ansöker i de fall de bedömer att en utredning bör göras.

– Och det kan variera från skola till skola, vilket gör att förutsättningarna kan skilja sig åt inom de kommunala skolorna. Det är också något vi har uppmärksammat och min bedömning är att de rektorer som önskar stöd vänder sig till CEH i ett tidigt skede, säger Monika Sannebrink, enhetschef/tf verksamhetschef för CEH.

Föräldrarna som NT pratat med anser att det tar lång tid att få till de här utredningarna, vad har du för uppfattning?

– Det är inte min uppfattning att det är så om man syftar på läs- och skrivutredningar inom CEH. Finns det däremot språkliga problem är det logopedmottagningen som tittar på det, enligt bestämmelser från Region Östergötland.

Gunilla Svanfeldt är specialpedagog på kommunala Hagaskolan. Och hon håller till viss del med föräldrarna om att det kan ta tid med utredningar.

– Det beror nog till viss del på vilken kompetens man har på skolorna att möta elevens behov där. När det gäller hjälpmedel så tycker jag ändå att de fungerar bra på den här skolan. Vi har delat ut Ipads till de här eleverna för att underlätta för dem. Och under det senaste året har vi delat ut ännu fler där behoven funnits. Tyvärr är det inte likvärdigt mellan skolorna i kommunen vilka hjälpmedel eleverna får, och det är synd, säger hon.

Patrik Jönsson som rektor för friskolan Jönsbergska idrottsskolan, säger att man därifrån är väldigt noga med att gör utredningar skyndsamt, så som lagen kräver.

–  I de fall vi remitterar till psykolog brukar vi få till en utredning inom loppet av bara några månader. Och det måste man säga är väldigt snabbt. Ett skäl är att vi är beredda att betala lite extra för en snabbare hantering, säger han.

Han säger också att skolan har en rad olika hjälpmedel att erbjuda, exempelvis ordbehandlare, inläst material och scanner.

– Stödet får aldrig bli en kostnadsfråga och vi är lyhörda, men däremot är det vi som arbetar på skolan som med vår profession avgör på vilket sätt vi skapar de bästa förutsättningar för varje individ och vilka hjälpmedel vi ser som mest användbara, säger han.