Nya hällristningar hittade

Under arbetet med att dokumentera hällristningar på Himmelstalundsfältet upptäcks flera nya hällristninger.

31 augusti 2016 22:15

Under måndagen och tisdagen arbetade två av Sveriges främsta hällristningsinventerare, Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam, med att fylla i de hällristningar man redan har dokumenterat. I samband med det hittas hela tiden nya som också fylls i. Det är dock inte som vid tidigare målning av hällristningar med röd färg utan nu används en blandning med krita. Anledningen är att de bara ska vara utmärkta under dokumentationen, sedan försvinner den vita färgen med regnet. Området som nu dokumenteras är stort som en fotbollsplan och på måndagskvällen belystes hällarna med artificiellt släpljus. Dettta för att ristningarna då framträder tydligare med hjälp av en skuggeffekt.

– Vi känner till de flesta, men vi tittar över hällarna igen, säger Theres Furuskog, antikvarie på Norrköpings stadsmuseum.

Hon berättar att anledningen till att dokumentationen görs är att man tittar på möjligheterna att utöka de gångstråk som byggts vid ristningarna. Det görs för att öka tillgängligheten till ristningarna som tillkom under bronsåldern.

– Vi måste veta var det finns ristningar på hällen så man inte drar en ny sträcka över dem, säger hon

Lite nya hällristningar har man hittat under arbetets gång. Theres Furuskog visar bland annat på en liten ristning av en människa som man tror är helt ny.

– Vi har också hittat djur på den här hällen och vi hoppas hitta mer när vi använder släpljuset på kvällen, säger hon.

En av de allra vanligaste hällrisningarna är en så kallad skålgrop och även flera sådana hittas på berget och målas i.

– Man tror att det kan vara en slags fruktsamhetssymbol, säger hon.

Det mesta man hittar är annars skepp.

– Det är den vanligaste figurristningen, medan skålgropen är den vanligaste ristningsformen.

Förutom skepp så hittar man också ramfigirer eller solkors. Det var just solen som dyrkades under bronsåldern.

Vad de olika ristningarna betyder är man inte helt på det klara med. På bronsåldern fanns inget skriftspråk, så förmodligen är det fråga om händelser och annat som man ville rista ned.

Kenneth Ihrestam, arkeolog som tillsammans med sin kollega Sven-Gunnar Broström är de som målar i figurerna tror att det kan ha att göra med något religiöst.

Att det just är skepp som förekommer så ofta har sin naturliga förklaring, enligt Kenneth Ihrestam.

– På den här tiden var det skeppen som gällde. Det fanns inga vägar. Sedan vet man ju samtidigt att man begraver ju i skeppssättningar, säger han och menar att det är en central symbol.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Dick Kjedemar