Under onsdagen tog utbildningsnämnden sin interna budget för nästa år. Förslaget var en höjning av den generella elevpengen, som varierar beroende på elevernas ålder.

Men 40 miljoner, av de närmare 1 700 miljonerna till elevpengen, flyttades i stället till en post för elevstöd, pengar som både kommunala och fristående skolor kan söka för elever som har speciella behov. Det är den kostnaden som dragit iväg kraftigt under hösten och ser ut att hamna just 40 miljoner över den budgeterade summan på 67 miljoner, såsom vi tidigare har berättat.

Kommunalrådet Olle Johansson (S) är ordförande i nämnden. Han utgår från att de skolor som fått pengar har elever som verkligen behöver stödet och att de kommer att fortsätta behöva det även nästa år.

– Och vi har de pengar vi har, säger han.

Det här kan innebär att en del enheter får sänkt elevpeng. Olle Johansson är inte helt säker på summorna. Resultatet tror han ändå blir att enheter ganska snart signalerar att de får problem, men han hoppas att nämnden får möjlighet att ta en reviderad budget i början av nästa år.

Den 8 januari ska en analys vara klar av varför kostnaden för elevstöd ökat så kraftigt. Olle Johansson är tämligen övertygad om att nämnden efter det kommer att gå till kommunfullmäktige och begära mera pengar. Kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) har redan förklarat att det finns en beredskap för det.

Moderaterna ville att nämnden skulle vänta med budgetbeslutet.

– Jag blev jätteförvånad över att Kvartetten väljer att ytterligare 40 miljoner ska fördelas till skolorna från utbildningskontoret. Det här är ytterligare en centralisering av resurser och rektorerna får mindre möjlighet att organisera sin verksamhet. Det här är tvärtom mot vad vi moderater ville och det drevs igenom trots varningar om att enheterna omöjligt kan hålla budget med de förutsättningarna, säger Roger Eklund-Åkesson (M) som är andre vice ordförande i nämnden.

– Vi var tvungna att ta en budget så att vi kan lämna ett pris till friskolorna, säger Olle Johansson.